Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Keimkorn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Köimkorn
— 270 —
Kerzenweih©
bot. fröhvita. -korn, n. bot. groddkorn, -ung,
/. groning m. m. se keimen, -zeit, /.
gro-ningstid.
kein, keine, kein, i sjaifständig staiin. keiner, keine,
kein[e]s, obest. pron. ingen, ej någon. Es
sind me vier Wochen her: det är ej fyra
veckor sedan, mer von beiden: ingendera,
gar m ingen alls. -enfaiis, adv. ej i något
fall, i alla fall ej, ej på något vis. -erlei,
oböji, a. intet slags, -erseits, adv. ej från
någon sida. -esfalis = keinenfalls. -eswègs,
adv. ingalunda, -mal, adv. ingen gång,
aldrig.
-keit, -en,f. suff. -het.
Reich, -e, m. kalk, bägare; bot. blomfoder,
-ähnlich, -artig, a. bägarlik, -blått, n. bot.
foderblad, -förmig, a. kalkformig. -glas, n.
bägarglas, glas på fot. -hülle, / bot.
blorn-hålk.
Kelle, -n,f. slef; murslef, stöp si ef.
Keller, rn. källare, -assel, /. gråsugga. -ei,
mn, f. 1. större källare, i «ht hofkällare. 2.
källarbetjaning, -esel, m. gråsugga. -hals,
rn. 1. käliarsvale. 2. bot. källarhals, tibast.
-loch, n. 1. källarglugg. 2. källarhåla,
-meiste r, m. källarmästare, -raum, m. källare,
-wirt[h], m. källarmästare, -wirt[h]schaft,/.
källarrörelse.
Kellner, -, m. 1. källarmästare (föreståndare för
en (hofkällare), munskänk. 2. kypare, -in, -nen,
f. uppasserska på en restauration,
värdshus-flicka.
Keit, -e, m. celt (yxa), -e, -n, m. keit (folk). -er,
-n, /., m. vinpräss; äfy. frukt-, oljepräss.
-erer, -, m. (vin- ei. olje)prässare. -ermeister,
m. föreståndare för en (vin)präss. -ern, sv.
tr. prässa vin, olja. -ertraube, / vindrufva
som skall p rass as. -ertreter = Kelterer. -isch,
a. keltisk.
Kem[e]nate, -n, f. frustuga, jungfrubur,
sängkammare, kammare.
kennübär, a. igenkännelig, tydlig, läslig,
-barkeit, / egenskap att vara igenkännelig,
tydlighet, läslighet. -en, oreg. sv. I. tr.
känna, känna till, veta af, vara bekant med,
kunna. Dem Namen nach m känna till
namnet, an der Stimme m känna på rösten, das
m wir: det där känner man till, wir m
einander vom Theater: vi gjorde bekantskap
på teatern, er ist gar nicht wieder zu m
han är alldeles oigenkänlig, etw. m lernen:
lära känna ngt. II. rß. 1. vara
igenkännelig. 2. Er kennt sich vor Hochmut nicht: ugf.
hans högmod har förvridit hufvudet på
honom, -enswert[h], a. värd att vara känd.
-er, m., -erin, -nen,/, kännare, -erschaft,
f. 1. egenskap af kännare. 2. kännare,
kän-narskara. -tlich(keit) - Kennbar[keit).
Kenntni[ſ]s, -se, f. 1. 0, kännedom. Jn von
etw. in m setzen ei. etw. zu js m bringen:
underrrätta ngn om ngt, sich m von etw.
verschaffen ei. von etw. nehmen: göra sig
underrättad, taga kännedom om ngt. 2. pi.
kunskaper, -arm, a. som har ringa
kunskaper, okunnig, -los, a. utan kunskaper,
-nähme,/. handlingen att taga kännedom om ngt. Zur
geneigten m till benäget påseende, -reich,
a. kunskapsrik.
Kenniiung,/. märke, kännetecken, -zeichen, n.
kännetecken, -zeichnen, tr. känneteckna,
utmärka.
kentern, sv. I. tr. 1. ställa på kant. 2. vända
upp och ned. II. itr. s. kantra.
Kerb, -e, m., -e, -«,/. inskärning, kiiformig skåra,
snitt, -el, -, m. bot. hundloka, -en, sv. tr.
karfva, göra inskärningar, skåror i, tanda,
udda, krusa, -holz, n. karfstock. Biid. aufs
m setzen: hafva i minnet, ej glömma, bei
jm auf dem. m stehen: stå i skuld till ngn.
-messer, n. karfknif. -stock, m. = Kerbholz.
•t[hjier, n. insekt, -ung, / karfvande m. m.
se kerben.
Kerf, -e, m. insekt.
Kerker, -, m. fängelse, -haft, I./. hånande i
fängelse, fängelsestraff, fängelsetid. II. arv.
-lich, a. fängelselik. -meister, m.
fängelsedirektör. -n, sv. tr. fängsla, inspärra.
Keri, -e ei. P -s, m. karl, rå, oborstad, dålig
mansperson, sälle.
Kermes, -, m. kermes.
Kern, -e,m. kärna. -ausdruck,m. kraftigt,
kärnfullt uttryck, -beifser, m. zooi. af frön
lef-vande fågel, t. ex. stenknäck
(Coccothrau-stes), korsnäbb (Loxia) m. fl. -brav, a.
genomhederlig, präktig, -deutsch, a. äkta tysk.
-en, sv. tr. 1. taga kärnan, kärnorna ur. Büd.
gekernt: utvald, utmärkt. 2. Gekernt:
försedd med kärna ei. kärnor, -faul, a.
angripen af kärnröta. -fest, a. kärnhård, fast,
stark, -fleisch, n. fast kött. -flüch, m. grof
svordom, -frau, /. pärla bland kvinnor,
bland fruar, -frisch, a. kärnfrisk, -gehäuse,
n. kärnhus, -gesund, a. kärnfrisk, -gut, a.
god alltigenom, genomgod, -haft, a.
kärnfull, fast, kraftig, dugtig. -haftigkeit,/.
kärnfullhet, fasthet, kraft, dugtighet. -haus, n.
kärnhus, -holz, n. kärnved, -icht, a. 1.
kärn-lik, liknande en kärna, kärnor. 2. full af
kärnor, -äg, a. 1. = kernhaft. 2. = kern ich t.
-igkeit - Kernhaftigkeit. -lied, n. kärnfull,
kraftig sång. -los, a. kärnlös, biid. kraftlös.
-Öbst, n. 1. kärnfrukt. 2. icke förädlad frukt,
-punkt, m. det väsentliga i ngt, hjärta,
brännpunkt. Den m treffen: träffa spiken på
hufvudet. -spräche,/ kärnfullt, kraftigt språk.
-Spruch, m. kärnspråk, -wolle,/, finaste ull.
-wort, ti. kärnfullt ord.
Kerze, -n, /. ljus, i sht vaxljus, -ngerade, a.
rak som ett ljus. -ngiefser, m.
vaxljustillverkare. -nhalter, m. ljusknekt, -nhell, a.
klart upplyst af ljus. -nlicht, n. ljussken,
-nmacher =» Kerzengiefser. -nweihe, /. 1.
itr. intransitivt, rß, reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitiv» v«ri». h. har Haben, S. har sein till hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
