Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Klappbrücke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klappbrücke
— 274 —
Klauberln
ihop, tältsäng, -brücke, /. fällbro, vindbro,
-e, -ra, /. dim. t, 1. fiugsmälla. ordspr. zwei
Fliegen mit einer m schlagen: slå två flugor
i en smäll. 2. klaff, lucka, ventil, valvel;
(vagns)dörr; byxklaff, ficklock, uppslag. F
biid. die m zumachen: stänga butiken,
upphöra med ngt. -en, sv. I. itr. h. 1. smälla,
klappa. 2. passa, passa ihop, i hvartannat,
gå ihop. II. itr. s. o. rß. (Sich) in die Höhe
m gå upp, slå upp, (sich) nieder m falla
ned, (sich) aus einander m gå isar, öppna
sig. III. tr. fälla, slå.
Klapper, -ra, /. skramla, skallra, -apfel, m.
kalvilläpple. -bein, m. o. ra. 1. mager
person, skelett, benrangel. 2.
benrangelsman-nen, döden, -dürr, a. skinntorr så benen
skramla mot hvarandra. -éi, -era, /. 1. slamrande,
ßkrammel. 2. plotter, skräp. 3. prat,
skvaller. -Ig, a. 1. slamrande, skramlande. 2.
ofullständig, bristfällig, -jagd,/. klappjagt,
-kasten, ra. F uselt piano, gammalt
klavér-skräp. Auf dem m pauken: hamra, dunka
på pianot, -mann, ra. I. jäg. drifvare vid
klappjagt. 2. pratmakare, skramla. 3. =»
Klapperhein, -maul, ra. P 1. babbla,
mun-klavér. 2. pratmakare. -mühle, /. 1. barn.
kvarn. 2. skramlande fågelskrämma,
klapprande vindflöjel. 3. = Klappermaul, -n, sv.
I. itr. h. klappra, skallra, skramla, slamra,
pladdra, prata. Mit den Zähnen m hacka
tänderna, F gehört zum Handwerk: man
måste prata för saken. II. tr. Jn wach m
väcka ngn med sitt sk ram mel. -schlänge,
f. skallerorm. -Schnabel, m. klappernäbb.
-schuld, f. småakuld. -stein, ra. klappersten.
-Storch, m. barn. stork.
Klappllfenster, n. fönsterventU, dragruta. -horn,
ra. mus. horn med klaffar, -hut, m. 1. hatt
hvars brätten kunna fällas ned. 2.
chapeau-bas. -ig, a. försedd med klaffar, med
valvler. -letter, f. stege som kan hopfällas,
-messer, ra. fäliknif. -rig se klapperig.
-ses-sel, m. fiillstol. -sitz, m. sits som kan fällas
upp. -Stiefel, m. kragstöfvel. -stuhl, ra.
fäll-stol. -thür[ej, /. fall dörr. -tisch, ra.
fällbord. verdeck, ra. sufllett.
Klap[p]s, I. -e [t],/ra.dim. f, slag, smäck, smäll;
munfisk, sittopp, slag på fingrarne. II. itj.
smäck. -en, sv. I. itr. h. smacka, smälla. II.
tr. smäeka till, slå till, smälla till.
klar, -er o. t -er f, a. klar, tydlig, ren. Biid.
jm men Wein einschenken: tala rent språk
till ngn, säga ngn sina tankar rent ut, über
etw. m werden ei. ins me kommen: komma
på det klara med ngt, få ngt klart för sig,
über etw. m ei. im men sein: vara på det
klara med ngt, das me Gegenteil: raka
motsatsen, der me Unsinn: rena galenskapen,
den Boden m machen: rödja marken
(borttaga stenar, rötter, m. m.). -äugig, o. klarögd,
-blickend, a. klarsynt.
Klarllchen, -, ra. dim. npr. lilla Klara, -e, I. 0,
/. klarhet. II. -s, -ra, f F Klara,
klaren, sv. tr. sjö. klara, göra klar.
klären, sv. I. tr. klara, rena, rensa; upplysa.
II. rß. klarna, blifva klar, ren.
Klarheit,/, klarhet, renhet, glans, ljus.
klar||ieren, sv. tr. klarera, -lerung,/ klarering.
-inétte, -ra, /. klarinett, -inettist, -era, ra.
klarinettblåsare. -issin, -raera,/. klarissinna
(nunna af den hel. Klaras orden).
Klär||kessel, ra. klarpanna, -lich, a. klar,
tydlig, bistämd. -pfanne,/. klarpanna.
Klarschrift,/ dechiffrerad chifferskrift.
Klärsei, -, ra. klarad sockersirap.
Klärstellung, / klargörande.
Klärung, /. klarande, renande m. m. se klären.
Klass||e, -ra, / klass, -enbuch, ra. dagbok,
anmärkningsbok i en skolklass, -enherrschaft, /.
klassvälde, -ifikation, -era, / klassiflkation.
-Ifizieren, sv. tr. klassificera, -ifizierung, /.
klassificering, -ig, a. i im«, -klassig. -iker,
-, ra. klassiker, klassisk författare, -isch, a.
klassisk, -izismus, 0, m. klassicism,
-izi-tat, 0, f. klassicitet.
klatsch, I. itj. klatsch. II. -e, ra. 1. klatsch,
(pisk)smäll. 2. skvaller, -base, /. F
skvallersyster, sladdertaska. -blått, ra.
notistidning, skvallertidning, -büchse,/.
knallbössa. -e, -ra,/ 1. fiugsmälla. 2. skvallersyster,
skvallerjägare, slammertaska,
slammer-kvarn, skvallerbytta. -en, sv. I. itr. h. 1.
klatsch a, smälla. 2. plaska. Der Regen
klatscht zu Boden: regnet forsar ned, es
klatscht: det ak val regnar. 3. Mit den
Händen ei. in die Hände m klappa händerna,
applådera, jm [Beifall] m applådera ngn.
4. F skvallra, prata, sladdra. slamra. II. tr.
1. se /, 4. 2. Slå till. Eine Fliege [tot] m
slå ihjäl en fluga. Biid. er ist geklatscht: det
är förbi med honom, -er, -, m. 1.
handklap-pare. 2. &fv. Klätscher = Klatsche 2. -eréi,
Klatscherei, -era,/ skvaller, piadder, förtal,
bakdanteri. -erin, Klätscherin, -raera, /. =>
Klatsche 2. -gesellschait, / skvallerkonselj,
-haft, a. skvalleraktig, pladderaktig,
pratsjuk. -haftigkeit, / sk valleraktigliet,
skvallersjuka, pladderaktighet. -ig =» klatschhaft.
-maul, n. P — Klatschbase, -nafs, a. F
genomvåt, lungsur. -nelke, / tjärblomster, -nest,
ra. skvallerhåla. -rose,/, åkervalmo.
-schwes-ter « Klatschbase. -Stubenneuigkeit,/,
skvallerhistoria. -sucht,/ skvallersjuka,
-süchtig, a. skvallersju k. -weib, ra. - Klatschbase.
Klatte, -ra,/. 1. hårtofs, tofva. 2. uselhet.
klaub||en, sv. tr. o. itr. h. plocka, plocka ut,
skala, taga ut; noga, spetsfundigt
öfver-väga, utfundera, -er, -, ra. en som plockar
m. m. se föreg.; hårklyfvare. -eréi, -era,/. 1.
plockande, skalning, sortering. 2.
hårklyfveri, spetsfundighet, -erin, -raera,/. n Klau-
rß. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. h. har haben, S. har »ein till hj&lpvert.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
