- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok : skolupplaga /
278

(1920) [MARC] Author: Otto Hoppe - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - knackern ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kxiaekera

— 278 —

Knicker

knäcker, (nöt)knäppare. -ern, sv. itr. h.
knaka, knastra, spraka. -mandel, /.
krak-mandel. -s = knack. -Stiefel, m. F Alter m!
gamle buss 1 -wurst, /. ett slags hårdt rökt
metvurst.

Knagge, -ra, /., -n, m. 1. kvist i virke,
kvistknöl. 2. träbit fastspikad till stöd för ngt, klots.

Knall, I. -e [f], m. knall, smäll. II. itj. knall,
paff, klatsch, -bonbon, m. o. ra.
smällkaramell. -bUchse, /. knallbössa, fläderbössa,
-en, sv. I. itr. 1. h. knalla, smälla, klatscha.
Opers. es knallte: en (åsk)knall hördes. 2. s.
explodera. II. tr. F Jm ein Pistol vor den
Kopf jaga en pistolkula gnm hufvudet
på ngn, jm die Peitsche um die Ohren m
smälla med piskan omkring öronen på ngn,
etw. in die Luft m spränga ngt i luften,
jn m skjuta ngn. -ern, sv. itr. h. knalla,
smattra, -glas, ra. springglas,
bologneser-flaska. -rot[hj, a. F högröd, glödande,
-scho-te,/. F örfil.

knapp, a. 1. om kläder: åtsittande, trång, snäf.
2. mes Betragen: städadt uppförande, mer
Stil: koncis stil. 3. knapp. Das Geld ist
ihm m han har ondt om pengar, die Zeiten
sind m tiderna äro dåliga. 4. ss. adv. a) tid.
strax, knappt, b) rum. nära. -e, -ra, m. 1.
knape, väpnare. 2. gesäll i vissa yrken,
mjöl-nardräng, grufarbetare. -en, sv. itr. h. o. tr.

1. knäppa, smälla. 2. knapra. 3. afknappa;
afbryta, afknipa. 4. snappa, -enhaft, a. som
en a) väpnare, b) gesäll, dräng, -eréi, -en,
f. snålhet, gnideri. -ern = knabbern, -heit,
f. knapphet m. m. se knapp, -schaft,/. 1.
egenskap af väpnare m. m. se Knappe,
väp-narkall. 2. skara väpnare; förening,
korporation af gesäller, af grufarbetare. -sack,
m. ränsel.

knaps, itj. vips, kratsch. -en, sv. F = knappen 3.

knarr, itj. härmande knarrning, knarr. -6, -ra,/,
redskap, leksak att knarra med,
brandvakts-skramla. -en, sv. itr. h. knarra, knarka,
knäppa, knastra, gnissla, -er, m. knarrande
person ei. djur, kornknarr. -haft, -ig, a.
knarrande.

Knast, -e, m. 1. kvist i virke; hvirfvel i håret.

2. F alter m[er]; gammal tvärvigg, reicher
m rik knös. -er, m. 1. knaster. 2. F alter
m se Knast 2, äfv. gammal lunta, -erbärt, m.
F alter m gammal brutnbjörn, -ern, sv. itr.
h. 1. knastra, spraka. 2. lukta knaster. -[r]ig,
a. kvistig.

knattern, sv. itr. h. smattra, spraka.

Knäuel, Knäuel, m. o. ra. I. nystan; bild.
klunga, skock, oredig massa, virrvarr. 2. bot.
knavel (Scleranthus). -gras, n. bot.
hund-äxing. -n, sv. I. tr. nysta, göra nystan,
bål-lar, klot af. II. rß. b ålla sig, bilda nystan,
klot.

Knauf, -e f, m. 1. knapp; fäste, handtag. 2.
byggn. kapital.

Knaul, Knäul, -e, m. o. ra. se Knäuel, -ig, a. som

ett nystan, klotformig, rund.

knaupeln, F =■ knabbern.

Knauser, m. knusslare, smulgråt, snålvarg.
-éi, -era, /. knussel, snålhet, gnideri. -ig, a.
knusslig, snål, sniken, -in, -raera,/. se
Knauser. -isch = knauserig, -n, sv. itr. h. 1.
knussla, vara snål, sniken. 2. = knabbern.

Knautsch, -e [f], m. skrynkla, hopkramadt,
skrynkladt ställe, ngt hopskrynkladt, sudd.
-en, sv. tr. skrynkla, hopkrama. -ig, a.
skrynk-lig.

Knebel, m. 1. kvist, sättkvist. 2. knölpåk,
påk; Mid. tölp, grobian. 3. kafle. 4.
tvärregel (T-formigt järn på kedjor). 5. mustasch. 6.
knoge. -bärt, m. mustasch(er). -bärtig, a.
mustaschprydd, -holz, ra. kafie, packkäpp.
-n, sv. tr. 1. draga åt med kafie, med
packkäpp. 2. Jn m lägga kafie i munnen på ngn.

Knecht, -e, m. tjänare, dräng, träl, slaf;
knape ; soldat; bödel; gesäll. Bild. stumme me:
småbord att sätta ifrån sig saker på; jfr faul 2.
-eléi, -en, f. slafveri, kryperi. -en, sv. I. itr.
h. Jm m tjäna ngn, vara ngns tjänare. II.
tr. göra till sin(a) tjänare, underkufva. -eréi
Knechtelei. -isch, a. slafvisk, krypande.
•Schaft, / tjänares ställning, tjänst,
slafveri. -ssinn, m. slafviskt, krypande sinne,
kryperi. -ung,/. 1. underkufvande. 2.
slafveri.

kneifüen, st. o. % sv. tr. 1. nypa, klämma,
knipa. 2. Gekniffen (om ögonen): plirande, -er,
m. 1. en som nyper. 2. lornjett, pincenez.
•kufs, m. Jm einen m geben: nypa ngn i
kindbenet, -mal, ra. märke efter nypning.
-zange, / tång, kniptång.

Kneip||abend, m. till dryckeslag bestämd kväll,
supafton, -bruder, m. dryckesbroder,
supbroder. -e, -ra, / 1. klämma, klofve, tång.
2. krog; stud. värdshus, ölstuga, krog, äfv.
studentrum, -en, sv. I. arv. st. — kneifen 1.
II. itr. h. stud. supa, festa, -enieben, ra.
krog-lif. -er, -, m. F dryckesbroder, »eréi, -era,/.
F supning, dryckeslag, -genie, ra.
dryckeskämpe. -lied, ra. dryckesvisa, dryckessång,
-name[n], m. namn som bäres i dryckeslag,
-tag, m. supdag. -wart, rn. den som har att
fylla glasen i ett dryckeslag, passopp,
ga-nymed. -zange, / kniptång.

KneHer, -, m. dålig, illaluktande tobak, -n,
sv. itr. h. om tobak: lukta illa.

knet||bar, a. möjlig att knåda, -en, sv. tr.
knåda. -er, m. knådare.

knick, I. itj. knäpp. II. -e, m. 1. spricka i sht
i glas. 2. böjning, krökning, knä. 3. a) häck
med hopflätade grenar, b) buskskog. -bein, ra. o.
in. knäsvag, knäande person, -en, sv. I. itr.
k. 1. knäppa, med en knäpp spricka. 2. knäa,
vara knäsvag. II. tr. spräcka, knäcka,
bryta, krossa, -er, -, m. 1. =* Knauser. 2. skämts,
loppa. 3. fällknif. 4. parasoll att f&iia ihop.

itr, intransitivt, rfi. r«-flei;i»t. St. »tarkt, SV. ivagt, tr. transitivt verb. h. har haben, s. har »«in. til] hjälpverb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:48:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tshoppe/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free