Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kostbarkeit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kostbarkeit
— 286 - #
Kraixibambuli
2. kostlig, dyrbar, värdefull. Sich m
machen: hålla på sin värdighet, ej umgås med
hvem som häist. -barkeit,/. dyrbarhet, -en,
I. pl. kostnad, omkostnader, bekostnad. In
alle m ei. zu den m verurteilt werden: dömas
att ersätta alla omkostnader, att betala
rättegångskostnaderna. II. sv. itr. h. o. tr.
kosta. Es koste was es wolle: kosta hvad det
vill. III. sv. tr. smaka, -enanschlag, ra.
kostnadsförslag. -enaufwand, ra. kostnad,
-ener-satz, ra. ersättning af omkostnader,
-enfäl-iig, a. med skyldighet att bestrida
omkostnaderna. -enfrei, a. (kostnads)fri, gratis,
-enpreis, m. inköpspris, -er, ra. en som
smakar vin m. m., vinproberare. -frau, fl. 1.
fru(ntimmer) som har mathållning. 2.
fruntimmer som har sin kost hos ngn. -frei, a.
som har fri kost. Jn m halten: gifva ngn
fri kost. -freiiieit, fl. fri kost, fritt vivre.
-gänger(in), ra. (/.) spisgäst. -geber, ra. en
som ger kost åt ngn; spisvärd, -geld, n.
kostpengar, betalning för kosthållning.
-halter(in), ra. (fl.) en som har mathållning,
spisvärd(inna). -happen, ra. smakbit, -haus,
n. spisningsställe, spiskvarter.
köstlich, kostlig, präktig, härlig, dyrbar,
värdefull, utsökt, -keit, / 1. kostlig, härlig,
utsökt beskaffenhet. 2. dyrbarhet.
Kostüschule, fl. skola med kost (och husrum)
för lärjungarne, pension, pensionat,
-spie-iig, a. kostsam, dyr. -spieiigkeit, /
kostsamhet, dyrhet. -um, -e, n. kostym, drägt.
-ümie-ren, sv. tr. o. rß. kostymera (sig), -verächter,
ra. kostföraktare.
Kot, I. -[e]s, 0, ra. smuts, smörja;
exkrementer. II. -e, n., -e, -ra, f. se Kate.
Kotelétt, -s ei. -e, ra., -e, -ra, f. kotlett.
Köter, -, ra. 1. stor, ondsint gårdvar; hund i
aiimh., hundracka. 2. ~ Kossat,
Koteri’e, -[e]n,/. kotteri.
Koth m. m. se Kot m. m.
Kothurn, -e, ra. k o turn, -artig, -haft, a.
koturn-lik; vani. wid. högtrafvande, svulstig.
kotig, a. smutsig.
Kötner, -, Kötsafs, -en, ra. = Kossat.
kotzen, sv. itr. h. P kräkas, spy.
Kou- se Cou-. Kourſer se Kurier.
Krabbe, -n, f. zooi. krabba; F bild. byting. -Hg,
a. F krypande, som en myra, liten, petig.
Es wurde mir m jag kände mig obehaglig
till mods. -In, SV. I. it,r. h., när ortföränclringen
framhåll es s., o. rß. krafla, krypa, kräla, vimla.
II. tr. o. itr. h. 1. äfv. opers. pilla, pillra, klia,
sticka, reta. 2. klottra.
krach, I. itj. kratsch. II. -e, ra. 1. brak, smäll,
knall; jfr ach II. 2. börskatastrof,
fallisse-ment, krach, -en, sv. I. itr. 1. h. knaka,
braka, dåna. 2. s. knakande, brakande
brista, störta; om banker, handelshus: göra
bankrutt. II. tr. sönderbryta, sönderslå ngt
kna-kände, knäcka, -mandel, /. krakmandel.
krächzen, sv. itr. h. kraxa, skria.
krack = krach I, II, 1. -e, I. -n, f. 1. F
hästkrake, kratta. 2. bot. kråkvicka (Yicia
crac-ca). II. se Krake.
Kraft, I. -e f, f. kraft. Jur. in m sein: gälla,
hafva gällande kraft. In m (med gen.) =- II.
II. prep. med gen. i kraft af, till följd af, i
enlighet med. -aufwand, ra. förbrukning af
kraft, -bedarf, ra. erforderlig kraft, -brühe,
fl. kraftsoppa.
Kräfteümesser, m. kraftmätare, -paar, ra.
kraft-par.
kraftlierfüllt, a. kraftig, kraftfull, -fülle, f.
kraftfullhet. -gefühC ra. känsla af kraft,
-gesang, m. kraftig sång.
kräftig, a. 1. kraftig, stark. 2. jur. gällande,
som har gällande kraft, -en, sv. I. tr.
stärka, styrka, förläna krafter. II. rß. styrka
sig, få krafter, -keit, /. kraft, styrka, -ung,
f. stärkande.
KraftlSlehre,/. dynamik, -leistung, /.
kraftyttring. -los, a. kraftlös, -losigkeit,/.
kraftlöshet. -mensch, ra. kraftig, stark människa,
jätte, -messer,ra. kraftmätare,
-voll,«.kraftfull. -wasser, ra. kraftigt, styrkande vatten.
-Wirkung, /. en krafts verkan, kraftyttring.
Krag||en, - ei. % - f, ra. dim. Kräglein, Kr äg
eichen, krage. Biid. es geht ihm an den det
kommer att stå honom dyrt ei. det gäller
hans lif, F etw. im m haben: hafva en
flors-hufva. -stein, ra. kragsten, konsol.
Krähe, -ra, fl. kråka, -n, sv. itr. h. o. tr. gala;
F tala gält, gnälla. F biia. zu früh m jubla
för tidigt, -nauge, ra. I. kråköga. 2. räfkaka.
3. liktorn.
Krahn se Kran.
Krähwink||el, 0, ra. npr. Kråkvinkel. -ler, -,
ra., -lerin, -raera, / kråkvinkelsbo. -lerei, -era,
fl. kråkvinkelsmanér, småstadsfasoner, -lig,
a. småstad saktig,
Krak||e, -ra, ra. odjur, vidunder, -éel, -e, ra.
krakel, gräl, väsen, -éelen, sv. itr. h. ställa
till krakel, gräla, bullra, väsnas, -éeler, -,
m. grälmakare, en som för oljud,
fridstörare. -eeleréi, -en, fl =» Krakeel, -éelerisch,
•éelig, a. fallen för krakel, grälaktig,
bullrande. -elbeine, -elfüfse, pl. kråkfötter, -ein,
SV. itr. h. om vissa fåglars läte, ugf. kackla. -en,
-, ra. = Krake.
Krallt|e, -ra, fl. dim. t, klo. -en, sv. itr. h. o. tr.
rifva, klösa, gripa med klorna, -enhaft, -icht,
a. klofortnig. -ig, a. 1. kloformig. 2.
försedd med klor, i sht i sms., t. ex. langm som
har långa klor.
Kram, -e f, ra. 1. kram, kramvara, korta
varor. Biid. da liegt der pladask! där ligger
härligheten! das paflst gerade in seinen
det är ngt för honom. 2. krambod;
kramhandel. Einen m anfangen: öppna en
krambod. -båmbulT, -[s], 0, ra. krambambuli, a)
ett slags glögg, b) ett slags likör, c) F dricksvara
itr. intransitirt, rfl. reflexivt, St. starkt, SV. »ragt, tr. transitivt verb. k. har haben, S. har »ein till hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
