Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kursblatt ... - L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Laboratorium
— 295 —
lahm
laborant, laborator, kemist« »oratorium, -[s],
..ien, n. laboratorium, -oneren, sv. itr. h.
laborera. An etw. (dat.) ^v laborera med, lida
af ngt. -sät, -e, ra. vederkvickelse. -ung,/.
1. löpnande. 2. vederkvickelse, -yrinth, -e,
ra. labyrint, -yrmthisch, a. labyrintisk,
villosam.
Lachllbruder, m. skrattare. -e, -n, f. 1. skratt.
Eine laute ei. helle ~ aufschlagen: brista
ut i gapskratt. 2. pöl, puss. 8. skog. a) i ett
träd inhugget märke, b) märkt träd, gränsträd,
c) inskärning, skåra i barrträd till kådans
aftapp-ning.
lächeln, I. sv. itr. h. o. tr. le, leende säga,
uttala, ingjuta. Sein Auge lächelte Freude;
glädjen lyste ur hans ögon. II. -s, 0, n.
leende.
lachen, a) sv. I. itr. h. skratta, einer (gen.)
Sache ei. vaiii. über eine Sache: åt ngt; bild. le.
Bas ist zum ~ det är löjligt. II. tr. 1.
skrattande säga, uttala, t. ex. ha, lachte der
Kaiser. 2. Sich (dat.) Seitenstechen *** skratta så
att man får håll. Sie können dich doch nicht
um dein Ansehen ~ de kunna dock icke
med sitt skratt beröfva dig ditt anseende,
b) sv. tr. skog. I. inhugga ett märke i,
märka. 2. göra en skåra i barrträd för kådans
aftapp-ning. 3. hugga upp, t. ex. einen Steig durch
Buschholz, c) -s, 0, n. skratt.
Lacher, ra. 1. skrattande (person),
skrattare. 2. skratt, skrattsalva, -haft, a.
skratt-lysten. -in, -nen, f. se Lacher.
lächer||lich, a. löjlig. ~ machen: förlöjliga,
-üchkeit, /. löjlighet, -n, sv. tr. Jn <v
komma, narra en att skratta, väcka ens löje,
förefalla, en löjlig.
lach||haft, a. löjlig, -ig, a. 1. skrattlysten.
2. full af pölar. -krampf, m. konvulsiviskt
skratt.
Lächler, ra., -in, -nen, f. leende person.
Lachlllied, n. lustig, skrattretande visa. -lust,
f. skrattlust, -lustig, a. skrattlysten. -muskel,
m. skrattmuskel.
Lachs, -e [f], ra. dim. 1- lax. 2. F bild. a)
bredmunt kvinna, b) pengar, schab er, c)
stryk, påkolja. -forelie, f. laxöring.
Lachtaube, f. skrattdiifva.
Lachter, ra., -ra, f. famri(mått).
Lack, -e, ra. o. % ra. 1. gummilacka, stock-,
korn-, klump-, kaklack, schellack. 2. (lack-)
fernissa. 3. (sigill)lack. 4. bot. gyllenlack.
-arbeit, f. lackerad vara. -éi se Lakai, -en,
sv. = lackieren, -färbe, /. 1. lackfärg. 2.
lackerad färg. -firni[i]s, ra. lackfernissa,
-leren, sv. tr. 1. lackera. 2. P lura, draga
vid näsan, -i’erer, m. lackerare. -leder, n.
blankläder, -mus, - [«es], 0, n. lackmus.
-Stiefel, m. blanklädersstöfvel. -wa[ajre,/.
lackerad vara.
Lade, -ra, f. dim. f, 1. låda, kista. Die ~ des
Bundes: förbundets ark. 2. a) handtverks-
låda, b) skråsammankomst. 3« lan (t&ndisia
delen af hästars underkäk, p& hrilkcn betslet hvilar).
-brief, ra. stämning, -damm, ra. lastbrygga,
kaj. -fähigkeit, f. sja. lastdryghet,
drägtig-het. -gebühr, f. lastningspengar, -geld, n.
1. lastningskostnad. 2. stämningskostnad.
-geschwindigkeit,/.laddningshastighet.-mäfs,
n. krutmått. -n, a) -f, ra. dim. Lädchen, -lein,
1. fönsterlucka. 2. (handels)bod. b) st. o. sv.
tr. 1. lasta. Bild. auf sich ~ ådraga sig,
påtaga sig, etw. auf jn ~ m. påbörda ngn
ngt. 2. ladda. 3. inbjuda, bjuda; kalla. Vor
Gericht ^ kalla inför rätta, stämma,
-ndie-ner, ra. bodbetjänt,
handelsbokhållare.–n-gehülfe, m. handelsbiträde, -nhüter, ra. F
osäljbar vara. -npreis, ra. bodpris.
-nschwen-gel, -nschwung, ra. F knodd. -ntisch, m.
boddisk. -r, m. 1. lastkarl, lastare. 2.
laddare. -stock, m. Inddstock.
lädieren, sv. tr. skada. 4
Lädner, ra. bodbetjänt, -in, -nen, f.
bodmamsell.
Ladung, f. 1. lastning. 2. last, laddning. 3.
laddning af el. i skjutvapen. 4. inbjudning,
kallelse. -splatz, m. lastageplats. -sschein, ra.
sjö. konnossement.
Lady, -s ei. ..dies, f. lady.
Laféttlle, -ra,/. lavett, -ieren, èv. tr. förse med
lavett, lägga på sin lavett, -lerung, f.
Laffe, -ra, ra. dim. f, glop, narr, gäck. -nmäfsig,
а. narraktig.
Lage, -ra, /. 1. läge. In der ~ sein zu: vara
i tillfälle att. 2. lager, skikt; häfte, bundt.
3. lag, t. ex. die volle ~ geben: gifva glatta
laget.
Lägel, n. lägel.
Lager, ra. 1. läger, säng, bädd, lägerstad.
Das Getreide geht zu ^ säden lägger sig.
2. (krigs)läger, lägerplats. 3. ställning
hvar-p& ngt hvilar, underlag för (vin)fat m. m.t bädd.
4. (handels)lager, upplag. 5. lager, skikt.
б. bottensats, jäst. -apfel, ra. vinteräpple,
-baum, m. underlag, -bestand, ra. förefintligt
lager, -gebühr, -geld, n. = Lagermiete.
•genoſs, m. 1. sängkamrat. 2. tältkamrat,
-haus, ra. magasin, -hof, m. upplag, -hlitte,
f. barack, -miet[h]e, f. magasinshyra,
käl-larhyra. -n,sv. I. itr. h. o. s. «amt rfl. ligga,
hvila, ligga lägrad, vara lägrad, lägra sig,
sträcka ut sig; ligga på lager. Das Getreide
lagert [sich]: säden lägger sig. II. tr. 1.
låta lägra sig. 2. lägga på lager,
magasinera. 3. slå ned. -öbst, ra. vinterfrukt,
-ort, -platz, m. lägerställe, -plats, -statte, /.
lägerställe, -ung, /. 1. lägrande m. m. jfr
lagern. 2. lager, hvarf, skikt. -Verzeichni[|]s,
ra. hand. inventarium, inventarieförteckning,
-wall, m. »ja. lägervall.
Lagüne, -ra, f. lagun.
lahm, a. 1. lam; haJt; bild. &fv. matt, kraftlös,
haltande, gehen: halta, ein Geschäft
= föregående uppslagsord.
* äkta sms. 0 saknar
plur. f bar omljud. P’ familjärt, P lägre språk. $ mindre brukligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
