- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok : skolupplaga /
331

(1920) [MARC] Author: Otto Hoppe - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mucker ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Münzfälscherei

— 331 —

Mutter

m. myntare. -fälscherei»/,
myntförfalskning. -schlagen, ra. myntning, myntprägling,
-Währung, /. myntfot, -wardein, m.
myntju-sterare. -zeichen, ra. mynttecken.

Muräne, -ra, /. EOoi. murena.

mürb||e, I. a. mör, lös; biid. medgörlig. II. 0,
ff. mörhet. en, sv. itr. s. blifva mör, mörna.
-heit, -igkeit, /. mörhet.

murksen, sv. itr. h. 1. knastra, knäppa. 2. F
af lif va, mörda.

Murmel, -ra, /. marmorkula. -n, sv. itr. h. o. tr.
1. mumla. 2. sorla, susa. -t[h]ier, ra.
mur-meldjur.

Murner, rn. kattens namn i djurfabeln, kisse,
kis-semurr.

murren, sv. itr. k. knorra, knota, brumma,
kurra, doft rulla.

mürrisch, a. knarrig, grälig, vresig.

Murrilkater = Murner, F biid. = följ. -kopf, m. F
brumbjörn, tvärvigg. -köpfig, a. knarrig,
vresig, tvär. -sinn, m. knarrighet,
vresighet. -sinnig = murrköpßg.

Mus, -e ei. -er f, ra. dim. f, mos, sylt.

Muschlie, -ra, ff. musch, -el, -ra, /. mussla,
-eléi, -en, /. smussel, smusslande, -elicht,
»elig, a. musselforrnig. -ein, sv. itr. h.
smussla. -ig, a. försedd med muscher, muschig.

Mus||e, -n, ff. mus, sånggudinna, -elman[nj -s,
•en ei. -ner f, m. museiman, -elmanisch,
-el-männisch, a. muselmansk, muhamedansk,
•ensohn, m. musernas gunstling; F student,
•éum, -[.<?], ..een, ra. museum, -iert, a.
mosaik-artad. -ig, a. mosig.

Musik, -en, ff. musik, -akademie,/. musikalisk
akademi, -àlien, pl. musikalier. -àlisch, a.
musikalisk, -ånt, -en, m. musikant, -chor,
m. o. ra. 1. orkester, musikkår. 2.
musikläktare. -dose,/, speldosa, -er (–-), -, m.
musiker. -machen, ra. musicerande, -us (–-),
Musici, m. musiker, -verständige(r), m.
musikkännare.

MusTv||arbeiter,w. musiv-, mosaikarbetare.-isch,
a. musiv-, mosaik-, -malerei,/. musiv-,
mosaikmålning.

musizieren, sv. itr. k. musicera.

Muskåt, -e, m., -e, -ra,/ 1. muskot. 2.
muskat-vin. -éller, -, m. 1. muskatellvin. 2.
muska-telldrufvor. -éllerbirne,/. muskatpäron.
-él-lertraube, ff. muskatelldrufva.

Musk||el, -s, -ra, m., -n,f. muskel, -elig, a.
muskulös. -éte, -ra, ff. musköt, -etier, -e, m.
musketerare, musketör, -ulos, a. muskulös.

Müls se Mus.

Mufs, oböji. ra. tvång, nödvändighet, ordspr. ~
ist eine harte Nu/s: ugf. nöden drifver
hunden i band.

Mufse, 0,ff. ledighet, fritid.

Musselin, -e, m. muslin, -en, a. af muslin,
muslin-.

müssen, o+eg.sv. hjälpverb. 1. måste, vara
tvungen, få lof att. 2. särskilda fan. Eine Frau wie sie

sein muffs: en kvinna sådan hon bör vara, das
muffs man sagen: det må man säga, er muffs
es noch nicht wissen: han vet det säkerligen
ännu ej, ich glaube es nicht, er miiJ’ste es
mir denn selbst sagen: jag tror det ej,
såvida han ej själf säger mig det, welches
Vergnügen mii ff st e es sein! hvilket nöje
skulle det ej vara! da müffste ich dabei sein:
där skulle jag vilja vara med, wer muffs es
ihm gesagt haben ? hvem kan hafva sagt
honom det?

Mufsellstunde, ff. ledig timme, ledig stund,
-zeit, ff. ledig tid, fritid.

mussieren se moussieren.

müfsig, a. ledig, sysslolös, overksam, -en, afT.
müssigen, sv. tr. nödga, -gang, m.
sysslolöshet. Ordspr. m ist aller Laster Anffang:
fåfäng gå lärer mycket ondt. -gänger, m.
sysslolös person, lätting, dagdrifvare.
-gängerisch, a. sysslolös.

Mustard = Mostrich.

Muster, ra. 1. mönster. 2. prof. -er, -, m.

mönstrande person, -gültig, a. mönstergill,
-haft, a. mönstergill, -haftigkeit, /
mönstergiltighet. -herr, m. 1. mönstergill herre. 2.
mii. mönsterherre. 3. F prof ryttare, -ig, a. t
sms., t. ex. groffsme Stoffe: tyger med stora
mönster, storfasonerade tyger, -karte, ff.
profkarta. -n, sv. tr. I. förse med mönster.
Gemustert: fasonerad. 2. mönstra. 3.
mä-stra, häckla, kritisera, -platz, m. mil.
mönsterplats. -reiter, m. profryttare. -rolle, ff.
mii. mönsterrulla. -Sammlung, / 1.
mönstersamling. 2. profkarta. 3. urval, antologi,
-schriftsteiler,m. mönstergill
författare.-schule, ff. mönsterskola, normalskola, -schüler,
m. mönstergill lärjunge. -Stück, ra. 1.
mönster. 2. profbit. -ung, /. mönstring.

Mut, -[e]s, 0, m. dim. f, 1. mod. Jm m machen:
ingifva ngn mod, getrosten ei. guten mes
sein: vara vid godt mod, ihm ei. % er ist
nicht wohl zu me: han känner sig ej väl till
mods. Ordspr. Gut macht m rikedom alstrar
högfärd. 2. vani. dim. vrede, harm. Seinen
m ei. sein Mütchen an jm kühlen: släcka sin
vrede på ngn. -arm, a. modlös, -ation, -era,
/. målbrott, -beraubt, a. modfäld. -beseelt,
a. modig, -en, sv. tr. o. itr. h. 1. bärg.
inmuta. 2. Gemutet: så ei. så till sinnes, t. ex.
ffrohgemutet: glad till sinnes. 3. = anmuten
2. -er, -, m. bärg. inmutare. -erfüllt, a.
modig. -h- se Mut-, -i’eren, sv. itr. h. vara i
målbrottet, -ig, a. modig, -igen, sv. tr.
ingifva mod. -los, a. modlös, -losigkeit, /.
modlöshet, -mafsen, sv. tr. förmoda,
antaga. -mäfslich, a. antaglig, trolig; adv.
förmodligen. -mäfslichkeit, ff. antaglighet,
trolighet. -mafsung, /. förmodan, antagande,
•schein, m. mutsedel.

Mutter, ff. 1. pl. -f, sg. utan artikel stundom gen. "S,
dat. -ra, moder. 2. pi. -ra, ögla; matris; hylsa;

r*, — föregående uppslagsord. * äkta »ms. 0 saknar plur. j" har omljud. F familjärt, P lägre språk. ^ mindre bruklift.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:48:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tshoppe/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free