Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - satteln ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Säulenknopf
— 385 —
Scliadenlust
-nk[n]opf, ra. pelarhufvnd, kapital, -nstein,
ra. basalt, -nsteilung, /. = Säulenweite,
-n-Stuhl, ra. fotställning, sockel, -nweite, /.
af-stånd mellan pelare.
säulig, a. 1. pelarformig. 2. försedd med
pelare, i sht I sms., t. ex. achtm med åtta pelare,
hochm med höga pelare, dickm ei. engm
med tätt stående pelare.
Saum, -e f, ra. 1, fåll, kant, rand, strimma,
bryn. 2. pi. arv. -, börda., last för ett lastdjur a.
därefter efter ort o. tid varierande 115Ätt o. vigt.
saumäfsig, a. osnygg, grisaktig.
saumüen, vani. säumen, sv. I. tr. 1. kanta, fålla.
2. a) klöfja, b) lägga (klöf)sadel på, sadla,
lasta lastdjur. II. itr. h. o. rfl. dröja, töfva,
vara långsam, söla. -er, vani. Säumer, -, ra.
I. en som kantar, fållar. 2. en som forslar
laster på lastdjur, klöfjare, 3. långsam
person, solare, sölhans.
Säumerlléi, -en, f. 1. klöfjande. 2. söl. -in,
-nen, fl. se Säumer.
Saumliesel, m. packåsna. -haft, säumig, a.
långsam, senfärdig, likgiltig, trög, lat.
Säumigkeit, f. löngsamhet m. m. se mreg.
Saumnaht,/’, kaiu^om.
Säumni[l]s*, -se, /. o. ra. 1. - Säumigheit. 2.
dröjsmål, uppskof.
Saum||pfad, m. stig för lastdjur, -pferd, -rofs,
ra. packhäst, -säl, 0, f., -[e]s, 0, n. =
Säumigkeit. -sattet, ni. pack-, klöfsadel.
-seSig-(keit) - Sättmig(keit). -t[h]ier, ra. lastdjur.
Sau-imutter, / grissugga. -nast, ra. P
smuts-håla, håla.
Säure, -ra. fl. syra; bild. bitterhet, sarkasm.
Sauregürkenzeit, f. död säsong, död sommar,
affärslös tid.
Saus, -es, 0, m. 1. sus, susning. 2. Im vollen
m ei. in m und Schmaus ei. in ~ und Braus:
i sus och dua. -ebraus, -e, ra. en som lefver
i sus och dus.
Säusel, ra. sakta sus, susning. -n, sv. L itr.
II. o. vid ortförändring S. Sakta SUSa. II. tr. SUS a,
med sitt sus åstadkomma ngt, t. ex. jn in
Schlummer m söfva ngn med sitt sus.
saus||en, SV. I. itr. h. o. vid ortförändring S. BU3a.
II. se säuseln II. -er, ra. = Sausehraus.
-e-wind se Brausewind.
Sauüspisfs, m. vildsvinsspjut, -wetter, ra. P
ruskigt väder, hundväder, -wirt[h]schaft, /.
P svin er i.
Savoyårde, -ra. Savoyer, m. savojard.
Sbirre, -n, ra. sbirr, italiensk polisbetjänt.
Scenile, -n, fl. scen. -ene, -[e]n, fl. sceneri.
-isch, a. scenisk.
Scepter se Zepter.
sch, itj. sch, hysj.
Schaar »e Schar.
Schabbes, m. judetyska, sabbat.
Schabe, -ra, fl. 1. zooi. a) mått. mal, b) k ack
er-lacka, i) grå«llgga. 2. verktyg att skafva med ss.
skaf järn, skafknif m. m. 3. arv. Schäbe, kli-
ande hudutslag, skabb, skorf. -eisen, ra.
skaf järn. -messer, ra. skafknif. -n, sv. tr.
skafva, skrapa, -r, ra. 1. skafvare,
skra-pare. 2. skrapa, skafjärn. 3. gnidare,
girig-buk. -rnack, -e ei. -s, ra. 1. putslustig tomte,
en som gör spratt. 2. spratt, puts. Jm zum
m till ngns förargelse, -rnacken, sv. tr. Jn
~ spela ngn ett spratt, -rnackisch,
-rnäk-ki sc Ii, a, full af spratt, putslustig, retsam,
-wolle,/, skafull.
schäbig, a, 1. skorfvig, skabbig. 2. afskafd,
afnött, sliten, gammalr dålig, usel. 3. girig,
snål. -keit,/ I. uselhet, slitet, uselt skick.
2. snålhet, gnideri.
Schablon||e, -ra,/, schablon, -enmäfsig, a.
scha-blon-, maskinmässig, -i’eren, sv. tr. rita
efter schablon.
Schabracke, -ra. fl. schabrak.
Schäbsel, -, ra. af sk af, af skrap, skafspån.
Schach, -e ei. -s, I. ra. se Schah. II. ra. i. schack,
schackspel, schackbräde. ~ dem Könige!
schack! ^ bieten: sch ack a. 2. kvadrat,
ruta. -aufgabe, fl. schackgåta. -en, sv. tr.
dela i schackrutor, -er, -s, 0, ra.
schack-rande.
Schacher, -, ra. 1. röfvare, mördare. 2. skälm,
stackare.
Schacher||ei, -en, fl. schackreri, schackrande.
-er, ra. schackrare. -handel = Schacher.
-jude, ra. schackerjude.
Schächerkreuz, ra. gaffelkors.
schachern, sv. itr. h. schackra,
Schacliilfeld, ra. schackruta, -figur,/, schack-
pjes. -förmig, a. schackspelsrutad.
Schacht, -e [f], ra. dim. f, 1. bärg. schakt. 2.
djup, klyfta, håla. -el, -ra, fl. dim. f, 1. ask.
2. F alte m gammal käring, -elhalm, ra. bot,
fräken (Equisetum).
Schächt||en, SV. tr. slagta efter judisk ritus. -er,
ra. judisk slagtare.
schachweise, a. i form af ett schackbräde,
schackspelsrutadt.
Schade, -ns, -ra f, ra. se Schaden I. <
Schädel, ra. hufvudskål. -gestalt,/,
hufvud-sk ålens form. -Stätte, fl. hufvud skalleplats.
Schaden, I. -f, ra. skada,’ afbräck, förlust. Es
soll dein m nicht sein: det skall du ej
be-höfva ångra, sich seines n»s erholen ei,
seinem m wieder nachkommen: taga sin skada
igen, repa sig efter sin förlust, ^ haben
ei. leiden ei. machen: lida, göra en förlust,
jm m thun ei. zufügen: skada ngn, jn in m
bringen ei. stürzen: förorsaka ngn förluster,
mit ~ verkaufen: sälja med förlust, zu m
kommen: komma till korta, lida förluster,
sich m thun: göra sig illa. II. sv. itr. h.
skada, jm: ngn. [Das] schadet nichts: det
gör ingenting, das schadet ihm nichts: det
skadar honom ej, är rätt åt honom, -ers&tz,
ra, skadeersättning, skadestånd, -freude, f.
skadeglädje, -froh, a. skadeglad, -lust «
«v » föregående uppslagsord. * äkta sms. 0 saknar plur. f har omljud. F familjärt, P lägre sprik. $ mindre brakllgt.
25—195271. Tysk- Svensk skolordbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
