Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - schattenlos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
scheel
— 389 —
S clienk wirts chaft
scheel, a. skelande, skelögd, vindögd. ~ zu
etw. sehen: se snedfc på ngt, etw. mit men
Augen ansehen: betrakta ngt med oblida
ögon, -blickend, a. skelögd. -sucht,/,
afund-sjuka. -süchtig, a. afundsjuk.
Scheffel, ro, scheffei, ett aädesmått, ugf. 55 liter,
-n, sv. itr. h. Das Korn scheffelt gut: säden
slår bra i spann.
Scheib||e, -n, f. skifva, (skott-, ur)tafla,
(fönsterruta, (hånings)kaka, hjul, trissa,
-en-blei, n. fönsterbly. -enhonig, m. håning i
kakor, -enkönig, m. pristagare vid
målskjutning på skottafla. -enschiefsen, n.
målskjutning på skottafla. -ig, a. skiflik, rund.
Scheich, -e, m. scheik.
scheidllbär, a. möjlig att frånskilja, -e, -n, /.
1. gräns, gränsskilnad. 2. skida, slida.
-e-blick, m. afskedsblick. -ebrief, m. skiljebref.
-egrüfs, m. afskedshälsning. -ekufs, m.
af-skedskyss. -elinie, /. gränslinie. -emauer,/.
skiljemur. -ernünze, /. skiljemynt, -en, st.
1. tr. skilja. Von Tisch und Bett m skilja till
8 än g och säte, ein Geschiedener, eine
Geschiedene: en frånskild, wir sind
geschiedene Leute: jag vill ej vidare ha ngt med
er att göra, das Los scheidet: lotten afgör.
II. itr. s. o. rß. skiljas, skilja sig; gå sin
väg. Von hinnen ei. aus dem Leben m fara
hädan, aflida, vor seinem m före sin död,
das mde Jahr: det snart tillärxdalupna året.
-epunkt, m. skiljepunkt, -ewand, /.
skiljevägg, mellanvägg, -ewasser, n. skedvatten,
-eweg, m. skiljeväg, -ling, -e, m. (åker)ren.
-ung, /. 1. skilsmässa, äktenskapsskilnad.
2. frånskiljande, sofring. 3. sönderdelning.
Schein, -e, m. 1. sken; utseende. Zum m för syns
skull. 2. skriftligt intyg, attest, betyg, kvitto,
polis, sedel, -bär, a. 1. skenbar. 2. synbar,
tydlig, i ögonen fallande, lysande, -barkeit,
/. 1. utseende, skenbar karaktär. 2.
tydlighet. -bild, n. skugga, sken. -en, st. itr. h.
1. skina, lysa, glänsa. 2. förefalla, tyckas,
synas, -freund, m. skenbar, falsk vän.
-friede, ro. skenbar fred. -fromm, a. hycklande,
•frömmigkeit, /. hyckleri, -gefecht, n.
sirnu-laker. -grund, ro. skengrund, svepskäl,
-heilig, a. skenhelig, -käfer, ro. lysmask, -tod,
m. skendöd, -tot, a. skendöd, -verdienst, n.
skenbar förtjänst, -wesen, n. 1. sken,
hyckleri, bedrägeri. 2. fantom, inbillningsfoster.
Scheit, -e[r], n. 1. vedträ, trästycke, träbit.
2. spillra. Zu mern gehen: sönderslås, gå i
spillror, -el, -, ro., -n, /. 1. hjässa. 2. bena.
3. hårklädsel. 4. topp, spets, kam, rygg.
-elkäppchen, n. kalott, -ein, sv. tr. 1.
bena. 2. Gescheitelt: försedd med så eller
så beskaffad hjässa, topp, t. ex.
hochgescheitelte Berge: bärg med höga toppar, höga
bärg. -elpunkt, ro. spets; zenit. -elrecht, a.
lodrät, -elung, /. benande. -elwinkel, ro. mat.
vertikalvinkel, -er, -n,f. = Scheit, -erhaufe,
m. vedstapel, bål. -ern, sv. itr. s. o. h.
stranda, förlisa, lida skeppsbrott, gå i spillror;
biid. misslyckas, -holz, n. vedträ, ved.
schel se scheel.
Schelfe, -re, f. skal, fjäll, -n, -rn, sv. I. tr. af-
skala, affjälla. II. itr. h. o. rß. fjälla sig.
Schelllle, -n, /. 1. mindre klocka, ringklocka,
pingla, bjällra, skälla. 2. örfil. 3. kort.
ruter. -en, sv. itr. h. ringa, ringa på. Jm m
ringa på ngn. -engeläute, n. bjällerklang,
-enkappe, /. narrkåpa, -entrommel, /.
trumma med vidhängande klockor, tamburin,
-enzug, ro. klocksträng. -fisch, ro. zooi. kolja,
-kraut, ti. bot. skelört. -lack, m. schellack.
Schelm, -e, ro. skurk; skälm, sk al k; stackare.
Einen faulen m el. ein men be in im Rücken
haben: vara för lat för att bocka sig, einen
m im Nacken ei. hinter den Ohren haben:
hafva en räf bakom örat. -enbein se under
Schelm, -enstreich, ro., -enstiick, n. 1.
skurkstreck. 2. skälmstycke, -eréi, -en, f. 1.
skurkaktighet, skurkstreck. 2.
skalkaktig-het, skälmstycke, -in, -nen, f. skurkaktig
kvinna; skälm, skalk; stackare, -isch, a. 1.
skurkaktig. 2. skalkaktig, skälmsk.
Schelt||e, -n, f. trätor, b an nor, o vett. -en, st.
tr. o. itr. h. barma, gräla, träta (på), kalla
med öknamn. Er schilt [sich] mit ihm: de
gräla på hvarandra. -er, ro. en grälande,
trätande. -rede, /. bannande tal, strafftal,
-wort, n. okvädinsord.
Schem||a, -s, -s ei. -ta, n. skema. -atisch, a.
skematisk. -el, ro. liten stol utan karm,
taburett; pall. -en, ro. skepnad, vålnad,
hamn, skugga, spöke, -enhaft, a. skugglik,
spöklik.
Schenk, I. -en, ro. 1. värdshusvärd, krögare.
2. munskänk. II. -en, f. 1. Schenke. 2.
Äfv. -e, n. gåfva; drickspengar, -bär, a. som
får a) bortskänkas, b) utskänkas. -e, -n, f.
utskänkningsställe, krog, restauration,
mindre värdshus, -el, -, ro. 1. ben, skänkel,
skälm. 2. lår. -elig, a. i sms. försedd med eå
eller så beskaffade ben, lår m. m. se föreg.,
t. ex. dickm som har tjocka lår, gleichm
lik-bent. -ein i part. gesch enkelt = föreg. -en, sv.
tr. 1. skänka, gifva. Etw. geschenkt
bekommen: få ngt till skänks, jm Glauben m
sätta tro till ngn. 2. utskänka; iskänka. 3.
efterskänka, förlåta, -er, -, ro. gifvare.
-e-rin, -nen, f. gifvarinna. -gerechtigkeit,/.
ut-skänkningsrättighet. -haus, n. = Schenke.
-in, -nen, f. värdshusvärds fru, krögerska.
-kanne,/. kanna till iskänkning. -lig se
schenkelig. -madchen, n. värdshusflicka, -raum, m.
restauration, -stube, / skänkrum. -tisch, ro.
skänkbord, serveringsbord, buffet. -ung, /.
1. gifvande, donerande; efterskänkande. 2.
gåfva, donation, stiftelse, -wirt[h], ro.
värdshusvärd, krögare. -wirt[h]schaft, /
värdshus-, krogrörelse.
«V ■» föregående uppslagsord. * ftki» imi O saknar plur. f bar omljud’ P familjärt, P lägre språk. ^ Tiindre brukli|t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
