Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schmierer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schmierer
— 398 —
Schnarrwerk
nig] ugf. lofva ngn guld och gröna
skogar, geschmierte Worte: håningssöta ord,
Wein ~ förfalska vin, jm die Hände ~
muta ngn, jm etw. ins Maul ^ göra ngt
påtagligt för ngn, tratta i ngn ngt. 2. sudda,
kludda, klottra, slarfva med. -er, -, m. 1.
smörjare. 2. vinförfalskare. 3. suddare,
klottrare, klåpare, målarkladd. -eréi, -era,
/. kladdande; sudd, kludd, klotter, fusk.
-finke, m. F smutsgris, gris. -ig, a. smörjig,
klibbig, smutsig. Sich machen: smörja
ned sig. -igkeit,/. smörjigt, smutsigt
tillstånd. -lappen, m. 1. smutsig trasa. 2. =
Schmierfinke. -leder, n. smorläder. -seife,
/. såpa. -Stiefel, m. smorlädersstöfvel.
Schminke, -ra, /. smink; skönhetsmedel, -n,
sv. tr. sminka.
Schmirgel, -, ro. smergel. -n, sv. tr. smergla.
Schmifs, -e, ro. 1. slag, rapp, hugg, skråma.
2. exkrementer.
Schmitz, -e, ro. 1. = Schmifs 1. 2. remsa. 3.
smörja, smuts. Biia. jm einen ~ anhängen:
baktala ngn. -e, -ra, /. 1. = Schmitz 3. 2.
pisksnärt, -en, sv. tr. 1. slå till, rappa på.
2. smörja; nedsmutsa.
Schmöker, ro. F nedrökt (bok)lunta. -n, sv. itr.
h. F läsa, draga igenom gamla luntor.
schmollüen, sv. itr. h. vara ond, förtretad,
[mit] jm: på ngn. -es se Schmoll is. -ieren,
sv. itr. h. stud. dricka brorskål, -is, stud. I. -,
ra. o. m. brorskål. II. itj. (vid brorskåls
drickande) skål! skål, bror! jfrfiduzit.
-kämmer-chen, -stübchen, ra., -winkel, ro. kammare,
vrå dit man kan dra sig undan, kabinett.
Schmor||braten, ro. i lyckt kärl stekt ei.
stuf-vadt kött. -en, sv. tr. o. itr. h. steka i sht vid
sakta eld i lyckt kärl, stufva. -fleisch, ra. =
Schmorbraten. -kohl, ro. stufvad kål. -pfanne,/.,
-topf, ro. stekgryta.
Schmuck, I. -[e]s, 0, ro. prydnad, smycke,
nip-per, grannlåt. II. a. prydlig, pyntad,
vacker. -arbeit, / smycke.
schmücken, sv. tr. smycka, pryda, pynta;
utsmycka.
Schmuckllgegenstand, ro. smycke, prydnad,
grannlåt, -geid, ra. nipp erpengar i sht ss. en
del af hemgiften. -händler, ro. juvelerare. -heit,
/. prydlighet, vackert utseende, -kasten,
ro. juvelskrin, -laden, ro. juvelerarebutik.
-los, a. utan prydnad, enkel, -losigkeit, /.
frånvaro af prydnader, enkelhet, -nadel, /.
juvelnål, bröstnål; brosch. -sache,/.
prydnad, nipper.
Schmuddeléi, -era,/, smuts, smörja.
Schmugg||el, ro., -eléi, -era, /. smuggling,
smuggleri. -ein, sv. itr. h. o. tr. smuggla,
-ler, -, m. smugglare.
schmunzeln, sv. itr. h. förnöjdt småle.
Schmutz, -es, 0, ro. smuts, -ärmel, ro. lösärm
till skydd mot smuts, -en, SV. I. itr. h. lätt bli
smutsig, taga smuts åt sig. II. tr. smutsa,
smutsa ned. -eréi, -era, /. smuts, smörja,
smutsigt göra. -finke, ro. F smntsgris, gris.
-ig, a. smutsig, -igkeit,/. smutsighet.
»lappen, ro. 1. torktrasa; smutsig trasa. 2. =»
Schmutzfinke. -liese, /. F lortlolla, gris.
-pa-pier, ra. makulatur.
Schnabel, -f, ro. näbb; sugrör hos insekter; F
mun; % spets, udd. F sprechen wie einem
der f%/ gewachsen ist: tala naturligt,
okonst-ladt, sjunga efter sin näbb, noch gelb ei.
grün um den ~ sein: ännu ej vara torr
bakom öronen, -förmig, a. näbbformig,
spetsig. -ieren, sv. tr. o. itr. h. F kalasa.
schnäbeln, sv. itr. h. o. rß. näbb a», bryna
näbb, kyssas.
Schnabelllschuh, ro. lång spetsig sko under
medeltiden. -t[h]ier, ra. zooi. näbbdjur.
Schnack, -e [f], ro. F snack; prat. Das ist ein
ganz anderer det är ngt helt annat, -en,
sv. itr. h. F snacka, prata, -eréi, -era, /. F
snack, prat, skvaller, -haft, -ig, a. F
språksam, pratsam, pratsjuk.
Schnad||ahüpfel, -erhüpfel, ra. fyrradig
sydtysk visa med dansmelodi.
Schnak[e], -era, ro., -e, -ra, /. 1. mygga. 2.
puts, upptåg, fars. -ig, -isch, a. F putslustig,
komisk.
Schnalle, -ra, /. dim. f, 1. spänne. 2.
dörrklin-ka. 3. knäpp med ett finger, näsknäpp, -n,
sv. I. tr. spänna. II. = schnalzen, »ndorn, m.
spänntorn. -nschuh, ro. sko med spänne.
Schnalz, -e, ro. dim. f? knäpp, smäll,
smack-ning. -en, sv. itr. h. smacka; knäppa med
fingrarne; smälla, klatscha med en piska.
schnapp, I. itj. vips. In einem ~ ei. iro i
ett nu, i ett nafs. II. -e, ro. 1. munsbit. 2.
raskt grepp, tag, klipp. 3. näsknäpp, -en,
sv. itr. h. 1. knäppa, smälla, smacka. 2. äfv.
s. vippa; springa upp, smälla igen. 3. äfv.
tr. snappa, nafsa. [Nach] Luft kippa
efter andan, -er, vani. Schnäpper, -, ro. 1.
flugsnappare. 2. dörrklinka, åderjärn o. dyi.
som röres af en fjäder. -galgen, ro. vippgalge,
•hahn, ro. stråtröfvare, bandit, snapphane.
-messer, ra. fällknif. -sack, ro. ränsel. -schlofs,
ra. fjäderlås. -weife,/, knäpphärfvel, haspel.
Schnaps, I. -e [f], ro. dim. t, 1- sup, snaps. 2.
bränvin. II. = schnapp I. -bruder, ro.
suput. -en, sv. itr. h. F taga sig en sup, supa.
-ig, a. som smakar ei. luktar bränvin.
schnarch||en, sv. itr. h. 1. snarka; frusta. 2.
skryta, skräfla; gräla, -er, -, ro. 1. snarkare.
2. skräflare. 3. snarkning, -eréi, -era, /. 1.
snarkande. 2. skräfvel. -erin, -raera, /. 1.
snarkerska. 2. skräflerska.
Schnarrt|e, -ra, /. 1. = Knarre. 2. kornknarr,
-en, sv. itr. h. 1. knarra, surra, brumma. 2.
skorra. 3. tala entonigt. 4. brumma, gräla,
-laut, ro. knarrande, brummande ljud, ton.
-pfeife, /. mus. borduna. -ton, ro. =
Schnarrlaut. -werk, ra. mus. snarrverk.
itr. fntraniftivt, rß. rrflexiyt, St. starkt, SV. »vagt, tr. transitivt verb. h. har h<ih#n, S. har »ein till hjåIp»«rV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
