Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - splitterfadennackt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
splitterſadeimackt
— 422 —
Spreiigsel
stycke, bit, fragment, -fadennackt, -faser-
nackt =* splitternackt, -ig, a. stickig, skärfvig,
som lätt spricker sönder, -n, sv. I. tr.
splittra, slå sönder. II. itr. h. o. s. splittras,
springa sönder, gå sönder, -nackt, a. splitter-,
sprittnaken, -richten,* tr. o. itr. h.
småaktigt klandra, nagelfara med, häckla, -richter,
ro. klandrare, häcklare, -richterei, f.
småaktigt klander, häcklande.
spoliieren, sv. tr. spoliera, plundra, sköfla.
Sponde, -n, f. säng, soffa.
spons|er||en. sv. itr. h. kurtisera, varakurtisant.
-er, -, ro. kurtisör, friare, fästman.
Spore, -n, f. bot. spor. -n, sv. I. =- spornen I.
II. itr. h. torka; mögla. -r, -, ro.
sporrma-kare.
Sporn, -[e]s, Sporen o. % -e[n], ro. dim. f, sporre,
-blume, f. riddarsporre. -en, sv. I. tr. 1.
sporra. 2. sätta sporrar på. Gespornt: med
sporrar på. II. rß. taga sporrar på. -streichs,
adv. i sporrsträck.
Sport, -[e]s, 0, ro. sport, -el, -n, f. sportler,
-ler, -, -ulånt, -en, ni. en som uppbär
sportler. -ulieren, sv. itr. h. uppbära sportler.
Spott, -[e]s, 0, m. spott, hån, spe, drift,
gyckel; åtlöje. Seinen e mit etw. haben ei.
treiben: skämta, drifva med ngt, jn zum e
machen: göra ngn till ett åtlöje.
-benen-nung, f. öknamn, -bild, n. karikatyr, -billig,
a. ytterst billig, för en spottstyfver.
»dichter, ro. satirisk skald, satiriker.
Spöttelüéi, -en, f. spe, gäckeri. -n, sv. itr. h.
håna, gäckas. Über etw. e göra narr af,
drifva gäck med ngt.
spott||en, sv. I. itr. h. 1. håna, gäckas (med),
js ei. t jm: ngn. Über jn e göra narr af,
drifva gäck med ngn. 2. trotsa, t. ex. jeder
Beschreibung. II. tr. 1. håna, drifva gäck
med. 2. på spe kalla.
Spötter, -, m. bespottare, begabbare, hädare,
-éi, -en, f. hån, begabberi, hädelse. -in,
-nen, f. se Spötter.
Spott||gedicht, n. satirisk dikt, smädedikt,
nid-visa. -geld, n. spottstyfver.
spöttl|isch, a. spefull, hånfull, spotsk, hädisk,
-ler, -, ro. spefågel, en som drifver gäck med
ngt, med aiit. -lich, a. 1. == spöttisch. 2. löjlig,
skamlig.
Spottlilied, n. spefull visa, nidvisa. -lust, f.
fallenhet för drift, smädelust. -lustig, a.
spefull, smädelysten. -name, ro. spenamn,
öknamn, -preis, ro. spottpris. -schlecht, a.
genomusel. -schritt, f. satirisk skrift,
smä-deskrift, nidskrift, -sucht = Spottlust,
-süchtig = spottlustig, -vogel, ro. 1. fågel som
härmar andras sång. 2. spefågel, -voll, a.
spefull. -weise, adv. på spe. -wohlfeil =
spottbillig.
Sprächllähnlichkeit, f. språklig, a) likhet, b)
analogi, -armut[h], f. språkets fattigdom,
-bau, ro. språkbyggnad, -e, ~n,f. 1. språk. 2.
tal. Frei mit der e herausgehen: tala rent
språk, sjunga ut, zur e bringen, kommen:
bringa, komma på tal, på tapeten, eine sanfte
e haben: tala mjukt. 3. talförmåga, mål.
-engewirr, n., -enverwirrung, /.
språkförbistring. -forscher, ro. språkforskare, -forschung,
f. språkforskning, -gebiet, n. språkområde,
-gelehrt, a. språklärd. -kundig, a.
språkkunnig. -lehre, f. språklära. -lich, a.
språklig. -los, a. mållös, -losigkeit,/. mållöshet,
•reinigung, f. språkrensning, -schätz, ro. 1.
ordförråd. 2. ordbok. -Schnitzer, ro.
språkfel. -vergleichung,/. jämförande
språkforskning. -vermögen, n. talförmåga. -Verwirrung,
f. språkförbistring. -Werkzeug, n. talorgan,
-widrig, a. språkvidrig.
Sprech||ärt, f. sätt att tala. -en, st. itr. h. o.
tr. I. tala, säga. Grofs e skryta, da wir
davon e på tal därom, apropå (detta), er
ist nicht gut auf dich zu e han rosar dig
icke, är ond på dig, den Segen über das
Brautpaar e läsa välsignelsen öfver
brudparet, jn frei e frikänna ngn, ein Urteil
e fälla en dom. 2. Jn zu e wünschen: önska
att få tala med, att få träffa ngn, zu e sein:
vara hemma, taga emot, sich nichtelassen:
ej taga emot. 3. förklara, t. ex. jn heilig. 4.
ed ähnlich: slående lik. -er, -, ro., -erin
-nen, f. den talande, -maschine,/. talmaskin,
-stunde, f. mottagningstimme. -Übung, f.
talöfning. -Unterricht, ro. undervisning i
språks talande, -weise,/, sätt att tala.
-zim-mer, n. samtalsrum.
Spreifsllel, -en, -, ro. = Splitter, -ein, -en, sv.
itr. s. rida i sträck, spränga.
Spreite, -n, f. 1. täcke. 2. slåttersträng. -n,
sv. tr. utbreda.
Spreiz||e, -n, f. 1. stötta, sträfva. 2.
mot-spjärn. -en, sv. I. tr. 1. åtskilja, ställa isär,
utspärra. Die Beine e skrefva med benen,
gespreizt: bredbent, morsk. 2. stötta, sätta
stöttor, sträfvor under. II. rß. 1. skrefva
med benen, stå bredbent; kråma sig,
brösta sig. 2. spjärna emot, motsätta sig. -ig,
a. utspärrad; motsträfvig.
sprengllbär, a. möjlig att spränga, -besen, ro.
stänkkvast, -e, -n,f. 1. stänkning, strilning.
2. vätska till stänkning, till besprängning.
-el, ro. 1. stänkkvast. 2. se Kirchsprengel;
&ſv. i aiimh. distrikt, område, -en, sv. I. tr. 1.
spränga. 2. drifva, jaga. Das Pferd über
den Graben e sätta öfver grafven (med
hästen). 3. stänka, bestänka, bespränga,
strila, vattna med strii. 4. — sprenkeln. II.
itr. 1. s. spränga, rida i sporrsträck, sätta
öfver, i väg, auf die Feinde: mot fienderna.
2. h. opers. stänk(regn)a. -er, -, ro. en som
spränger m. m. se föreg. -kanne, f. kanna med
stril. -kugel, f. sprängkula, bomb. -lig •«
sprenkelig, -öl, n. nitroglycerin. -regen, ro.
stänkregn. -sel, -, ro. o. n. (fågel)snara, dona.
itr. intransitiv t, rfl. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. II. har haben, S. har sein till hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
