Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stockhaus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockhaus
— 432 —
Stotterer
ro. käppställ. -haus, n. fängelse, häkte,
-heiser, a. alldeles hes. -ig, stöckig, a. 1.
mö-gelfläckig, möglig. 2. = stöckisch.
-stöckig, a. i sms. -vånings-, t. ex. ein dreiees
Haus: ett trevåningshus.
stöckisch, a. omedgörlig, envis, halsstarrig.
Stock||laterne, -leuchte, f. lanterna, lykta med
skaft till handtag. -mäuschenstill, a.
alldeles tyst. -meister, ro. stockmästare,
fångvaktare. -narr, m. ärkenarr, -rose, f.
stockros. -schirm, ro. paraply, parasoll med skaft,
-schnupfen, ro. snufva som täpper näsan,
-steif, a. styf som en stake, kapprak, -still,
a. alldeles stilla, tyst. -stumm, a. stum som
en fisk. -taub, a. stendöf. -uhr,/. pendyl,
-werk, n. våning, -zahn, ro. oxeltand.
Stoff, -e, ro. 1. ämne, material, stoff. 2. tyg,
kläde; sidentyg. 3. stud. öl. -el, -, ro. 1. npr.
dim. af Kristoffer. 2. tölp, dumbom, -en, a.
af siden, siden-, -lich, a. materiell,
kroppslig. -los, a. 1. okroppslig. 2. innehållslös,
-name, ro., -wort, n. gram. ämnesnamn.
stöhnen, sv. itr. h. stöna.
Sto||iker, -, ro. stoiker, -isch, a. stoisk.
Stol, -a, -e, -en, fl. stola (öfver axlarne gående bindel,
del af katolska prästdrägten). -gebühren, pl. präst-
tionde.
Stolle, -ra,/. 1. = Stollen 2. 2. = Stulle, -n, -,
ro. dim. Stallchen, 1. fot hvarpå ngt bviiar, ben.
2. fin, aflång hvetelef, hvetekaka i sht ss.
julkaka. 3. tunnel, barg, stoll.
Stöllner, -, ro. bärg. ägare till en stoll.
Stolper, -, ro., -éi, -en, fl. snafvande,
snubb-ling. -er, -, ro. en snafvande, stapplande,
-ig, a. knagglig, ojämn, gropig, -n. sv. itr.
s. o. h. snafva, snubbla, stappla.
Stolz, I. a. stolt, auf el. über (med ack.) el. ob
etw. ei. poet. einer (gen.) Sache: öfver ngt. II.
-es, 0, ro. stolthet, -ieren, sv. itr. h. o. s.
stoltsera.
Stopfllarznei, f. stoppande medicin, -e, -ra, f.
stopp, -en, sv. I. tr. O. itr. h. 1. stoppa;
proppa. Gestopft voll: packad full. 2.
Geflügel ~ mata fjäderfä med gödningsdeg. 3. med.
stoppa, vara stoppande. 4. stoppa, stanna.
II. rfl. stocka, skocka, hoppacka, sätta sig.
-er, -, ro. 1. stoppare. 2. ngt att stoppa med ss.
laddstake, pipstoppare m. m. -farbe, fl.
renoveringsfärg. -fleck, ro. stopp, -garn, ra.
stoppgarn. -nadel, fl. stoppnål, -ung, fl.
stoppning m. m. se stopflen.
Stopp, itj. stopp.
Stoppel, -ra, fl. 1. åkerstubb. 2. i skinnet på
plockade fåglar kvarsittande fjäderändar. 3. korta,
styfva skäggstrån, -acker, ro. stubbåker,
-bärt, ro. kort, styft skägg, -feder, fl. i skinnet
kvarsittande fjäderände. -feld, ra. stubbåker,
-gedieht, ra. ur andra dikter hopplockadt
poem. -gras, ra. på stubbåker växande gräs.
-korn, ra. på stubbåker sådd säd. -n, sv. tr.
o. itr. h. 1. plocka ax; hopplocka, kompi-
lera. 2. plöja stubbåker. 3. borttaga i
skinnet kvarsittande fjäderändar, -werk, ra.
lappverk, plockgods, kompilation, -zeit,/,
tiden efter sädesskörden, höst.
stoppilen, sv. tr. o. itr. h. stoppa, stanna, -ine,
-ra, fl. stubintråd. -ler, -, ro. 1. axplockare.
2. kompilator, -lerin, -nen, fl. axplockerska.
Stöpsel, -, ro. propp; F kort, tjock person, -n,
sv. tr. sätta propp i, korka.
Stör, -e, ro. zooi. stör.
Storch, -e f, ro. stork.
Störch||in, -raera, fl. storkhona. -ling, -e, ro.
storkunge.
Storchschnabel, ro. 1. storknäbb. 2. näfva,
storknäbb (Geranium). 3. transportör
(kopieringsinstrument).
stör||en, sv. tr. o. itr. h. 1. störa. Jn aus dem
Schlaf ~ väcka ngn. 2. Gestört: (sinnes-)
rubbad. 3. peta, stöta, röra om, pulsa,
-en-fried, -e, ro. fridsstörare. -er, -, ro. en som
stör. -eréi, -era, fl. oupphörligt störande,
-ni[f]s, -se, f. o. ra. = Störung.
Storr, -era, m. stubbe, stump.
störrllig, -isch, a. envis, halsstarrig, -igkeit, fl.
envishet, halsstarrighet.
störllsäm, a. störande, -stock, ro. käpp, stake
att röra om med. -ung, fl. störande,
rubbning, oordning.
Stöfs, -e t, m. 1. stöt. Auf e fechten: fäkta
med värja, med florett. 2. hög, bunt,
traf-ve. 3. skarf. -degen, ro. värja.
Stölsel, -, ro. (mortel)stöt, stötel, stamp.
stofsen, st. I. tr. 1. stöta, knuffa, puffa,
skuffa, ränna, stånga. 2. skjuta ihop, sätta
ihop, hopfoga, skarfva. 3. hyfla. 4. särskilda
fall. Jn ins Gefängnis e kasta ngn i
fängelse, auf’s Rad «%/ stegla, aus dem Land e
drifva i landsflykt, von dem Thron ~
afsät-ta, detronisera. II. rfl. 1. stöta sig, an etw.
(ack. el. % dat.) mot, bild. på ngt, blifva 8tÖtt
öfver ngt. 2. rpr. stöta, slå mof/ hvarandra.
3. Eine Sache stöflst sich ar? etw.: ngt är
hinderligt, i vägen för en sak. III. itr. h.
o. när riktningen angifves S. 1. stöta. An etw.
(ack.) ~ stöta, gränsa intill ngt, om roffåglar:
auf einen Vogel e skjuta, störta sig, slå
ned på en fågeL 2. stångas.
Stöfser, -, ro. 1. en som stöter. 2. roffågel.
3. = Stö flsel. 4. hålk i byxor, ärmar.
Stöfsllerde, fl. stamplera. -eréi, -era, /.
idke-ligt stötande, -falke, ro. jagtfalk. -fechten,
ra. florettfäktning, -gebet, ra. kort brinnande
bon. -holz, ra. trafvad ved.
stöfsig, a. som (brukar) stångas; bild. som
stöter folk, stötande.
Stöfsllklinge, fl. värja, -naht, /. skarf. -rapier,
ra. florett, -seufzer, ro. suck ur ett beklämdt
bröst, äfv. = Stoflsgebet. -vogel, ro. roffågel.
-weise, adv. stötvis, -wind, ro. vindstöt,
•zahn, ro. huggtand.
Stottlleréi, -era, fl. stammande, -erer, -, m.
itr. intransitiv t, rfl. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. II. har haben, S. har sein till hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
