Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - unsrerseits ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UnterhaltuDgsmenseh
— 471 —
untersetzt
underhållande lektyr, -håltungsmensch, m.
sällskapsmänniska. -handeln,* itr. h. o. tr.
underhandla, [über] den Frieden: om fred.
-håpdler, m- underhandlare, -handfung, /.
underhandling, -haus, n. 1. undre delen af
ett hus. 2. underhus, -hefe,/. bottensats,
-hemdj n. (under)skjorta. -hof, m. nedre gård.
-höhlen,* tr. undergräfva, underminera, -holz,
n. L småskog. 2. underlag af tra. 3. nedre
del af ngt af trä bestående föremål. -hOS6, /
kalsonger. -irdisch, a. underjordisk. -jacke> /.
undertröja, -jöchen,* tr. underkufva.
-jö-Chung, /. -kiefer, m. underkäk, -kinn, n.
hakpåse. -klasse, /. lägre klass; underklass,
-kleid, n. underplagg, underkläder, -kommen,
1. itr» s. komma inunder, komma under
tak, få plats. II. n. tak öfver hufvudet,
tillflykt. -könig, m. vicekonnng, lydkonung,
•körper, m. kroppens nedre del. -kriechen,
itr. s. krypa inunder, -kriegen, tr. F få ned,
få under sig. -kunft, 0,/. tak öfver
hufvudet, skydd, tillflykt, -läge,/, underlag;
(un-der)bädd. -land, n. lägre land, lågland,
-länder, -, m. invånare i det lägre landet, i
låglandet; dalbefolkning, -la[s, m. bruki. blott i
förbind, ohne m oaflåtligen, oupphörligen,
•lassen, tr. 1. släppa inunder. 2. (––*)
underlåta, uraktlåta, -låssung,/. uraktlåtande.
•Iåssungssünde,/.underlåtenhetssynd.-lastig,
a. för litet lastad, -lauf, m. 1. en flods nedre
lopp. 2. underdäck. -laufen, I. itr.s. 1.
springa inunder. 2. Mit m komma med, insmyga
sig. 3. (–*-*) under ytan öfverdragas med
ngt. Mit Blut m blifva blodsprängd. II. (–-’-*)
tr. springa under.-låufung,/. -leder, n.
underläder, sulläder, -legen, I. tr. (*––*) a)
lägga inunder. Einem Huhne Eier ~ lägga
en höna på ägg, einer Melodie Worte ~
sätta ord till en melodi, einer Sache einen
Sinn m inlägga en mening i en sak, b)
Pferde m göra hästombyte. 2. (––*) Eine
Sache mit etw. ~ lägga ngt under en sak,
lägga en sak på ngt. II. (––) a.
underlägsen. -lehen, n. underlän, -lehrer(in), m. (/.)
under-, hjälp-, extralärare (-lärarinna), -leih,
m. underlif. -liegen, itr. 1. h. ligga inunder.
2. (––*) s. o. % h. a) duka under, b) das
unterliegt keinem Zweifel: det är intet
tvif-vel underkastadt. -lippe, /. underläpp, -luft,
/. undre atmosfär, -m, smndragn. af unter dem.
-maien, tr. 1. måla ngt under ngt, inunder. 2.
(––*) grunda, grundmåla. -malung (o.–*-),
/. -mäfs, n. undermål. -mauern, tr. Etw.
einem Gegenstande untermauern el. einen
Gegenstand mit etio. untermauern*; mura ngt
under ett föremål, -mauerung (o.––-), /.
-meerisch, a. underhafs-. -mengen, fr. 1.
iblanda, blanda ibland, inblanda. 2. (––*)
uppblanda. -mengung (o.––), /. -minieren, tr.
underminera, -mischen — untermengen,
-mutze, /. kalott, -n, smndragn. af unter den. -néh-
n»fi% I.* tr. företaga, företaga sig, taga Itu
med, föranstalta. II. n. företag, -néhmer,
-, m. en som företager, föranstaltar ngt,
entreprenör, -néhmung, /. företag,
-néh-mungsgeist, m. företagsamhet(sanda).
-néh-mungslustig, a. företagsam. -Offizier, m
underofficer, korpral, -ordnen* tr. underordna.
-Ordnung,/ 1. underordnande. 2. - Unterart.
-pfand, n. underpant, -pfändlieh, a. såsom
underpant, -pfarre,/ komministratur.
-pfar-rer> m. komminister, -pflügen, tr. plöja ned.
-réden/ rß. samtala, öfverlägga, rådpläga.
•rédung, /. samtal, öfverläggning. -rbein, m.
npr. nedre Ren. -rieht, -[e]s, 0, m.
undervisning. -richten/ I. tr. I. undervisa. 2. Jn
von etw. m underrätta ngn om ngt. II. rß.
göra sig underrättad, von etw.: om ngt.
•richter, ra. underdomare, -richtsfach, n. Das
a) undervisningen,
undervisningsväsendet, b) lärarevägen, t. ex. das m wählen.
•rock, m. underkjol -S, smndragn. af unter das.
-sågen,* tr. förbjuda, jm etw.: ngn ngt.
-så-gung, /. -safs, -en, m. undersåte,
underlydande. -satz, m. 1. ställning som ngt hvilar på,
underlag, fot, bricka. 2. undersats. -schale
— Untertasse, -scharren, tr. krafsa ned.
•schätzen,* tr. underskatta. -Schätzung, /.
•schéidbär, a. möjlig att särskilja, -schéiden,*
tr. skilja, särskilja, urskilja, -schéidung, /.
Bärskilning, urskilning. -schéidungszeichen,
n. utmärkande kännetecken, kännemärke,
-schenke|, m. smalben. -Schicht,/, undre
lager. -schieben, tr. 1. skjuta inunder. 2. (afv.
–*-*) understicka, interpolera. Den
Worten einen falschen Sinn ~ gifva orden en
falsk tydning. -Schiebung (o. - - - -), /. -schied,
-e, m. skilnad. -schieden, -schiedlich, a.
olika, möjlig att skilja, skiljaktig, -schlächtig,
a. som drifves med underfall. me Mühle:
underfallskvarn. -schlagen* tr. 1. Die Arme
m lägga armarne i kors på bröstet, mit
untergeschlagnen Beinen sitzen: sitta med
korslagda ben, jm ein Bein ~ slå krokben
för ngn. 2. (––*) undansticka,
undansnilla, försnilla, -schlågung, /. -schleif, -e, m.
underslef. -schliefen, -schlüpfen, itr. s.
krypa inunder, -schreiben, tr. 1. skrifva ngt
under ngt, inunder. 2. (- - - -*) underskrifva,
underteckna. -Schreiber, m. 1. underekrifvare,
skrifvarebiträde. 2. (––) undertecknare.
-Schreibung (o.––),/. underskrifning m. m.
■e unterschreiben. -Schrift, /. underskrift,
•schule, /. förberedande skola, lägre skola,
-schwären, itr. s. bulna inunder, -seeisch, a.
underhafa-, -sein, itr. s. vara nere,
nedgången, t. ex. die Sonne ist unter: solen har
gått ned. -seite, /. undersida, -setzen, tr.
1. Etw. einem Gegenstande untersetzen ei.
einen Gegenstand mit etw. untersétzen*:
sätta ngt under ett föremål. 2. (––*)
uppblanda, blanda, -sétzt, o. undersätsig, satt.
rik» = foregående uppslagsord. * äkta sms. 0 saknar piur. "J" har omljud. F familjärt, P lägre språk. $ mindre brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
