Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jungfru Lona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
der hon med sammanknäppta händer åhörde den heliga
ceremonien.
Flickan uppkallade jag efter min fostermor; men
denna hviskade under tårar:
Käre Ferdinand, detta var alldeles för mycken ära!
Mina barn täflade framdeles om att få gå till
»farmor Lona», då de hörde på hennes vackra sagor och
åto af hennes förträffliga kakor.
Men redan länge hafva dessa barn burit
blomsterkransar till min fostermors graf, med hvilka de pryda
den enkla minnessten, som är rest öfver hennes stoft.
Döende hvilade hennes blickar på mig, då jag
emottog hennes sista suck och hon hviskande sade:
— Gud välsigne dig, käre Ferdinand ... du har
i lifvet utgjort min största glädje.
Främst i min själ står den hädangångnas minne,
vårdadt af tacksamhetens heliga känsla.
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
