Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »En grosshandlare»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
god, men han sökte stärka sitt bristande mod med
tanken på hur nyttigt det var att äta lite. Under tiden
kunde det ju alltid börja ljusna i hans bekymmersamma
belägenhet. Till Westerås ville han ej återvända. Han
var för stolt att för någon vilja erkänna sin
missräkning och otur ... och att bli utskrattad sedan ... nej,
och tusen gånger nej!
Under dylika grubblerier gick han oroligt fram och
tillbaka; slutligen stadnade han och utropade:
— Bah! Hvad är det värdt att på detta sätt oroa
sig? Den som vill framåt, som vill arbeta, måste väl
slutligen också finna arbete. När inte det ena duger,
måste man försöka det andra. Jag är hemmastadd i
flera fremmande språk ... kanske jag kan erhålla plats
på kontor, hvarom icke så i någon butik .. det är bäst
att genast sätta en annons i Dagbladet.
Han skyndade fram till bordet, fattade
skrifmaterialierna och började skrifva, i det han med sin vackra
baritonsröst gnolade: »Noch ist Polen nicht verloren.»
Åter förgick tvenne långa månader, utan att någon
reflekterade på annonsen: »En ung man, med goda
betyg m. m.»
Som han ej betalt sin hyra började han också sky
den gamla värdinnan. En gång kunde han ej undvika
henne utan de möttes i trappan, då hon genast gaf sig
i samtal med honom. Bland annat klappade hon honom
på axeln, vänligt försäkrande, att det ej hastade med
hyran, den hon nog visste sig erhålla om också ej så
snart. Han tackade förbindligt, sade sig frukta, att det
ännu kom att dröja något; men inom sig var han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
