Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »En grosshandlare»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förtviflad; ty han bar ju i sin ficka den sista riksdalern,
för att gå och spisa sin sista middag på kanske
mången god dag.
Följande dagen hade han dock åter något
penningar, hvilka hans sjelfbevaringsinstinkt vetat förskaffa;
men han var också utan sitt vackra guldur.
— Som jag i den finare handeln ej har någon tur;
tänkte han då, så vill jag försöka i den gröfre.
Hökerirörelsen är ganska aktningsvärd och det måste alls icke
vara ett otrefligt göromål att handskas med smör, fläsk,
o. s. v., isynnerhet sedan man fört en så sträng diet,
som jag denna sednare tid.
Men också dessa försök blefvo utan resultat och
man hade dock redan hunnit fram i April. Brodén hade
knappast varit ett halft år i Stockholm, men under denna
tid gjort de bittraste erfarenheter, hvilka lärde honom,
hur hårdt alla obetänksamheter kunna straffas. Ty det
var obetänksamt, att, utan närmare pröfning och
öfverläggning, lemna sin fördelaktiga plats i hembygden.
Man skref som sagdt redan April, men likväl
öfverraskade han sin städerska en morgon, då han hemkom
helt och hållet sommarklädd. Han hade småningom
aflagt vinterhabiten, men den stora ytterrocken hade till
dato någorlunda betäckt denna egenhet.
— Bara inte herr grosshandlaren rent af förkyler
sig, vi ha ju ännu så kallt, — kunde hon ej låta bli
att utropa.
— Han skakade på hufvudet, menade att hon var
en frusen stackare och sade sig må illa af för mycken
värme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
