Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »En grosshandlare»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lidanden min obetänksamhet förorsakat mig. Så dumt
att jag icke for medan jag ännu hade något penningar.
I det hela behöfver jag ej mycket; ty jag kan ju
vandra till fots.
Han blickade ned på sommarkläderna ...
skickligtvis kunde han ej mera aftaga ett enda plagg. Min
koffert! skrek han med hög röst och rusade upp, för att
släpa fram nämnde persedel. Han var så ifrig, att han
ej såg mamsell Roberg, som sedan några ögonblick från
dörren betraktade hans beteende.
— Får jag lof att tala några ord med herr
Brodén? frågade mamsell Jeannett; hon var den enda, som
ej kallade honom »grosshandlare», dertill voro hennes
idéer alltför gammalmodiga.
Den unge mannen spratt till och han släppte af
förskräckelse kofferten i golfvet; ty han trodde hon på
allvarsamt sätt ville påminna om den obetalda hyran.
Skulle han bli hindrad att resa hem ... det vore hårdt!
Han funderade att springa sin väg, men mamsell
Roberg läste i den olyckliges talande ansigte, hvad som
föregick i hans inre, och höll honom qvar i rocken.
— Sätt sig nu vackert och hör mig först! sade hon
vänligt.
Han åtlydde tillsägelsen, stödde hufvudet i handen
och försökte samla sina tankar, hvilka i vild oordning
tumlade omkring i hans hjerna.
— Ni är en ung man, tog mamsell Roberg åter till
ordet. — Under den tid ni bott i mitt hus har ert
uppförande varit exemplariskt. Oaktadt den verkliga otur
som förföljt alla edra företag, har ni, utan att klaga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
