Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »En grosshandlare»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aldrig fällt modet... ej heller kastat er in i vinglerier,
som lätt bli en följd af dylika motgångar. Ni är en
bra och hederlig menniska och pröfningar skada aldrig;
ty de lära oss att rätt värdera medgång och lycka. Detta
sednare tror jag mig kunna lofva er, om ni vill följa
mitt råd ... ni bör gifta er!
Brodén böjde med undergifven förtviflan på
hufvudet. Månne mamsell Roberg, i öfrigt så aktningsvärd,
hade fått den idéen att vilja gifta sig med honom...
o, det vore rysligt!
Då han icke svarade, började hon åter:
— Se, herr Brodén, jag är gammal och sjuklig,
innan jag dör skulle jag gerna vilja se min lilla Josephina
lyckligen gift.
Den unge mannen lyfte på hufvudet, pannan
klarnade och blickarne fästade sig med stadig glans på den
gamla mamsellen, som han i detta ögonblick tyckte se ut
som en engel, förkunnande ett ljufligt och gladt bådskap.
— Hon har i vinter haft flera giftermålsanbud, men
förkastat dem alla, fullföljde mamsell Roberg. —
Otålig häröfver frågade jag allvarligt om orsaken. Då
tillstod hon slutligen under tårar, att herr Brodéns
behagliga sätt och stilla dygder så intagit henne, att hon ej
kunde fatta tycke för någon annan. Som jag i det hela
ej hade något emot, att hennes kärlek fallit på en så
redbar, fastän fattig yngling, gjorde jag allt för att föra
er tillsamman. Men herr Brodéns tilltagande skygghet
gör, att jag på detta kanske opassande och ogrannlaga
sätt får taga bladet från munnen. Jag skänker
Josephine 20,000 rdr i hemgift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
