Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kung Carl och Skön Öllegård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fjorton dagar voro förflutna, och ingen dag hade
forgått som icke konungen, endast åtföljd af sin trogne
lifknekt »Peder Tröstare», på längre eller kortare tid
aflagt besök på Beltorp. Öfver dessa täta besök
började man redan göra hvarjehanda gissningar; men de
unga tu, dem gissningarne gällde, voro lyckliga och
obekymrade, föga anande, det redan verlden sysselsatte
sig med att krossa deras rena och nyss uppspirade,
stilla lycka.
Till en början var Öllegård blyg och tillbakadragen;
men konungens öppenhjertiga och rättframma väsen
framkallade också hennes naturliga glädtighet. Snart
samspråkade båda otvunget med hvarandra. Utbytande
förtroenden och tankar, försvann den ena dagen efter den
andra, likt en lycklig dröm. I Öllegårds närhet glömde
Carl regeringsbekymren och den oro, som de dystra
krigstiderna medförde. I Carls närvaro glömde
Öllegård konungen och all den sorg, som kunde drabba
henne, om hon allt för lifligt hängaf sig åt sina känslor.
I början af Maj månad gick Öllegård en
eftermiddag i trädgården. Den milda luften hade ur jorden
framkallat de första blommorna, träden stodo i
knoppning och fåglarne sjöngo sin gladaste vårsång. Men
den unga flickan var sorgsen och aktade föga på den
leende tafla, som öfverallt omgaf henne. De fina
kinderna voro bleka och de strålande ögonen fördunklades
emellanåt af tårar.
Då hördes hastiga steg bakom henne. Men innan
hon hann vända sig om, stod den unge konungen
framför henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
