Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blad ur en Konstnärs lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Leende frågade jag hvar hon samlat detta
erfarenhetsförråd.
— Ur lifvet; ty så ung jag är, har jag dock sett
få lyckliga äktenskap, och ändå ha troligtvis de flesta
grundat sig på kärlek; bäst är derföre att bevara sin
frihet — svarade hon trotsigt tillbakakastande sitt lilla
egensinniga hufvud.
— Skulle jag någonsin gifta mig — fortfor hon
efter några ögonblicks tystnad — så får ej kärleken
ensam föra maktspråket; åtminstone får den ej
beherrska mitt förstånd. Ett noga öfvervägande, en opartisk
beräkning är långt klokare, än att lyssna till kärlekens
röst ... Huru många ha ej genom en hel lefnads lidande
fått plikta för ögonblickets blinda svaghet.
Härvid kunde jag ej låta bli att skratta åt den
unga flickan, som knappast trädt ur barnaåldern, likväl
redan med en verldsdams ton talade om kärlek och
giftermål. Jag sade henne detta, och tillika att hon
dock ännu vore ganska barnslig, eljest hade hon ej talat,
utan endast tänkt.
Flickorna Ohlsson skrattade och menade att Elin
vore för besynnerlig. Hon sände oss ett vredgadt
ögonkast, kinderna blossade och munnen halföppnades ...
aldrig hade jag sett henne mera förtjusande. Dock
rodnaden försvann nästan lika hastigt som den kom,
och ansigtet återtog sitt lugna uttryck.
Förvånad öfver en sådan sjelfbeherrskning, såg jag
på Bina, som hviskade:
— Så är hon alltid ... Jag har ibland sett henne
rysligt ond, men hon säger dock aldrig ett ord, och inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
