Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En Critik öfver Critiker. Med Utkast till en Lagstiftning i Snillets Verld - Första delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvilket att vara, är det enda gudomliga, som tillhör
en dödlig: ty allt annat stort kan lysa och
förvåna, men som ett bloss, hvilket förgår ännu
snarare än den dumma häpnad det väcker.
Men det är ett särdeles Ord, detta
rättvis! ty det betyder vis på rätt; och fordrar
derfore nödvändigt att känna de Lagar, efter
hvilka man skall dömma.
Och om till äfventyrs ni, Min Herre,
dessa lagar aldrig känt; så har ni dock en stor,
en fullkomlig ursäkt, så i vår, som i alla länders
Vitterhet, hvilken varit och är, i Granskning, ett
darkness visible,
ett klart barbari.
Ty ni Vet, huru de Franska vackra
snillen evigt sönderslita hvarannan, evigt så
smäda, som vore Heder ingen egendom, och den
ro, i hvilken den bör njutas, icke helig:
huru bland dem att lysa af en liten skicklighet
eller dygd är så farligt, som på osäkra vägar
att lysa med en juvel eller minsta guld: huru
Voltaire sade sig hvar vecka gå igenom en
skärseld af försmädelse, och Rousseaus heliga
lif — var det icke ett långt marter under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
