Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rätt, eller alla Samhällens eviga Lag - 3 Cap. Rätt och Lag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
och Viljor kunnat göra det orätta till rätt *)".
Men när man nu väntar att fä höra detta
Rätta, detta ’ ueternUpi quiddams så faller han
genast på att upphöja till himlen sitt Lands Sk råck
såsom det första gudomliga uti Lagstiftningen,
och man får derpå höra Roms mörka och
vanskliga Stadgar* i stället för Mensklighetens klara
och eviga Rätt*
Montesquieu begynner ock med att tala om
eviga förhållanden: men går derpå straxt, med
sitt stora snilles hela magt, in uti åen
Historiska Politiken j det är, in uti det omätliga chaos
af Viljor och Stadgar, af Mepingar och Seder,
af Nycker och Lynnen, som utgör Verldens
hela Dårskap, och söker deruti att skapa en
Ordning. Denna flistoriska Politiken är likväl
emot det evigt Rätta^ hvad Natten med alla
sina irrbloss, spöken, qval och drömmar, är
emot Dagen; eller hvad den lä^re Atmosphe-
*) Legem, ncque hominum ingeniis excogitatam, neq
scitum aliquod esse populorum, sed æternum
quid-dam* quod universum mundum regat, imperandi
prohibendique sapientia. Ita principem legem illaui,
et ultimara, mentem esse, omnia ràtione au t cogen-t
ti« aut vctaotis dei. L. a. c. 4«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
