Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rätt, eller alla Samhällens eviga Lag - 3 Cap. Rätt och Lag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
ren, med sin ständiga omväxling af qvalm,
«
storm, töcken, ljungeld, åska, är ertiot
Himmelen. Enligt denna Mans odödliga bok är
ingen ting, som icke med liten konst, i anledning
af hvar och en Orsak, kan göras till-tätt.
Derföre hafva ock inom dennà krets i att Tid
månge arbetat. Man ser redan allt det Finaste
af denna visdom uti Clapmarii lilla mästerliga
duodes De Arcanis Rerumpublicarum: för att
ej nämna de verldskända, Aristoteles j Tacitus j
Machiavellj och Bodinus.
•
Rousseaus Lära är Frankrikes: hvilken vi
sett ofvan, Hans eviga Rätt kan icke vara
annat än vansklig, då dess högsta princip är
Contract eller Allmän Vilje ^ hvilken för alla
meningar, liksom vore det för alla vindar,
svigtar mera osäker, än Luften och Hafvet.
När man nu eftersinnar, att den bästa
vishet Grekerne hade, den följde Cicero; att det
märkvärdigaste hos alla Nationer samlade
Montesquieu; ocli att den högsta fritänkande
theori vi hafve öfver Mensklig Lycksalighet är
Rousseaus —. så har man i sanning orsak
till att förundra sig öfver den ringa tjenst de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
