Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkets fädra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingenting längre kunde skrämma henne. Lugnt
gick hon vidare.
Vid trappan stodo Inga Persdotter och Nils,
och Elin tyckte, att de gåvo varandra blickar,
som om de undrat, ifall hon lyssnat på deras
ord och hört, vad de sade.
»Var kommer du ifrån?» sade Inga
Persdotter.
»Jag kommer från far och mor», sade Elin,
och hon undrade i samma ögonblick, var hon
fick stämma ifrån.
Men hon var för utmattad för att grubbla,
för trött för att kunna tänka någonting. Hon
såg bara med undran på de båda andra och
förvånade sig, att de ingenting svarade. Utan att
säga mera, gick hon in, och överväldigad av
sömnen, lade hon sig på sin bädd.
Om Elin stannat vid dörren och lyssnat, skulle
hon aldrig behövt grubbla mer. Ty då skulle
hon ha vetat. Så förbittrad var Inga Persdotter,
och en sådan skräck rasade i hennes själ, när
hon hörde, att sonhustrun, utan att omtala det för
någon, besökt sin far och talat vid honom, att
hon glömde all försiktighet och i ren skrämsel
ropade högt, vad hon eljest knappt vågade viska.
Nils darrade av fruktan som hon, och han bad
blott modern gå hem till sitt och lämna honom
ensam.
Ruvande över det skedda gick Inga
Persdotter därifrån, och Nils gick ensam in för att
tala vid Elin. Men när han kom in i
vardagsstugan, sov hustrun påklädd i makarnas
gemensamma bädd. Nils stod länge och såg på Elin,
som han icke vågade väcka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
