Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Domen över de levande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sådant kunde icke förkunnas från taken,
förhandlas inför domstol, gå på telegrafens vingar landet
runt och läsas i alla tidningar.
Så långt var det dock nu kommet, att utan
att detta blev sagt, kunde intet mera sägas. Då
spred sig, ingen visste hur, i orten det ryktet,
att en dag på sensommaren skulle ting hållas,
icke i staden, utan på Möllinge gård. Det var
domaren själv, som bestämt detta. På den plats,
där de båda brottslingarna levat en hel
människoålder, skulle tinget hållas. Just där dådet blivit
begånget, i deras eget hem, skulle de kallas inför
samma rätt och förhöras ånyo. Rätten skulle sitta
i det rum, där den mördade Elin stått lik, där
skulle stenarna och väggarna tala till förstockade
sinnen, och deras stumma vittnesord skulle pressa
fram den sanning, som sov i det fördolda.
Vid ryktet härom blev det åter rörelse i hela
bygden. Som när dådet först blev bekant, började
människorna lämna sitt arbete och besöka
var-andra för att rådslå. Dag och natt levde alla i
samma spänning. Men ännu var det ingen, som
ville tala öppet om, vad alla anade eller trodde
sig veta.
Men bland dem alla gick en, som visste, att
vad de andra endast anade, måste vara verklighet
och sanning. Det var den enda, för vilken Elin
yppat sin nöd. I dessa dagar gick hon och pinade
sig med, att nu var det hon, som borde tala.
Gjorde hon icke så, skulle Nils oskyldigt mista
livet, och hon tyckte, att hon då skulle få hans
död på sitt samvete.
Länge hade Kerstin tänkt på detta, men nu
när rätten skulle sammanträda på Möllinge gård,
blev det, som om allt ryckt henne så pinsamt
nära. Hon hörde en röst inom sig, som eggade
och drev, en röst, som ville, att även det värsta
skulle sägas, när ingen annan hjälp fanns. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
