Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄGAR
När jag startade den första turen genom Småland i
sallskap med en god vän som var hygglig nog att ta sin
semester redan i april, beslöt vi oss för att så vitt möj-
ligt välja dåliga vägar och undvika de goda. De var ju
krokiga och backiga, dessa gamla häradsvägar genom
Sankte Pers Småland, men själva vägbanan kunde vara
sammetslen och jämn. Genom att de tvang ner farten,
lärde de oss att se upp för vad landskapet hade att ge,
v* vande oss att hoppa ur och gå av vägen för att titta
närmare på ett träd, en å, en bro, ett gravkummel, en
kyrka, en by, en dörr, en gammal hytta. Då vi på då-
liga vägar forcerade några av de forna gränsmarkerna
mellan härad, län och landskap, slingrade vi mil efter
mil genom skogar och fällor, mellan flyttblock, mossar
°eh gölar. Men den skenbara enformigheten tycktes oss
aJltid mångformig, och vi tyckte det var skönt med om-
råden som inte var rationellt utnyttjade utan låg som
de låg och levde sitt eget liv, en uppfattning som ägarna
säkerligen skulle funnit vanvettig. När allting var dolt
1 regndisets täta slöjor upplevde man landskapets na-
mliga modellering genom att man tvingades följa den
med sin egen kropp, vilket ju icke är fallet på en god
väg.
Dessa vägar var oöverträffade färdledare i det orörda
måland, ja de var på sätt och vis förutsättningen för
ess orördhet. Läns- och vägstyrelser är trollkarlar som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
