Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Moses var, de sträcker ut sin stav och allt är förvand-
lat: landskapet, husen, människorna, människornas
ögon, deras sätt att hälsa, rytmen i deras liv och hela de-
ras värdeskala. Genom att observera vägarnas betydelse
för landskapet av i dag, leddes vi till att förstå vad vä-
gar hade betytt, samt frånvaron av vägar och riktningen
och beskaffenheten av dem. Vägar hade ingripit i Små-
lands historia ända från den gången då de första nybyg-
garna tog sig uppför Lagan och Mörrumsån i ekstockar,
då den första stigen trampades vid flodkanten, den första
kavlabron lades med urskogsstockar över myr och
moras.
Ur doktor Albert Vejdes uppsats i Hyltén-Cavallius-
föreningens årsskrift av 1925 hämtar jag den utmärkt»
definitionen »självvuxna vägar» och »genombrottsvä-
gar». De förra är bondens väg till sina mulbeten, åkrar
och källor, grannes väg till granne och grannarnas ge-
mensamma väg till kultplats och handelsplats, och de
följer minsta motståndets lag. De senare byggdes av
politiska skäl, de var härvägar och handelsvägar, de vå-
gade sig över gränsmarker och vattendelare, de förband
nödtorftigt de östra delarna av Småland med de västra.
Deras beskaffenhet var betänklig även om man mätte
dem med dåtidens fordringar. Bäst gick det att fara på
vintern och de fyra första månaderna av året var sam-
färdseln livligast. Det är ingen slump att den stora
marknaden i Växjö, den så kallade Sefframessemarken,
hölls 15 Februari, då man kunde fara dit på tillfrusna
sjöar och mossar med slädarna fulla av skinn.
När Jonas Love Almqvist skrev sin »Svenska fattig-
domens betydelse» kom den att bära spår av hans små-
ländska orientering under den perioden. Men den små-
ländska livaktigheten om vintern var något han inte kän-
de till eller inte brydde sig om att ta i betraktande. Som
bekant gör han där en uträkning av hur länge »vår na-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
