Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
tion bott i Europa». Felet att sätta detta tidsmått till
2000 år delar han med sina samtida. Men sen går han
vidare och förutsätter att vi under dessa 2000 år levat
»sammandragande, hopläggande och tillslutande» två
tredjedelar av året. På denna förutsättning grundar han
sin uträkning att vi alltså i egentlig mening levat bara i
100 år. Det är för honom förklaringen till att vi före-
faller honom som barn. »Vårt sinnelag är klockan 10
på förmiddagen i huvud och hjärta», säger han. På de
gamla småländska vintervägarnas existens och trafiktät-
het faller hela denna lustiga uträkning samman.
Landsantikvarien dr Egil Lönnberg nämner vikinga-
tiden som en stor vägbyggande period, då de vägar blev
till som intill nyligen varit våra huvudvägar. När vi far
förbi runstenar vid gamla vägar och broar, ska vi tänka
på att de blivit resta över någon vägbyggare ty dessa var
lika hedrade i Småland som i romerska imperiet. Se-
dan dess har smålänningen stretat med sina vägar ända
till nu. Under unionstiden förelåg militär- och handels-
politiska skäl att bygga vägar som förband Skåne med
Småland. Danska stormän hade förläningar i Småland
°ch satt som fogdar på våra slott, så de hade all anled-
ning att sörja för vägar dit. Sen kom den tid då Skåne
och Småland nödvändigt skulle spärras från varandra,
då endast krigs- och rövartåg men inga handelsresor var
tdlåtna, vilket naturligtvis inverkade menligt på vägbyg-
gandet. Under stormaktstiden blev det ett livsintresse
lör de stora jorddrottarna att anlägga vägar för att kun-
na fara mellan sina domäner. Efter freden i Roskildc
skulle det nyerövrade Skåne genom vägar förenas med
Småland vilket dock knappast lyckats ännu. Frihetsti-
den började en ny period av vägbyggande som sedan
med vissa uppehåll pågått ända till nu, stundom under
depressionstider som i slutet av 1860- och början av 1930-
talen, stundom under högkonjunktur som nu. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>