Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småländsk magi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
ättlingar som, hopsmälta eller bara hoprörda med var-
ann, befolkar landet under de senaste tusen åren av do-
kumenterad historia.
De första invånarna tänker han sig besläktade med
lappar och finnar. Av senare invandrare benämndes
de troll, och deras seder, bruk och väsende kallades för
trolldom. Vad trollen än kunde eller inte kunde, så
hade de förmåga att inge senare storväxta inkräktare
den tron att de »kunde påverka de kosmiska krafterna,
leda naturens makter, människornas håg och djurens
böjelser», varför det var skäl att inte ge sig för hårt
På dem.
Efter trollen kom goterna eller jättarna, vilka var det
första herdefolket i Småland. Deras religion var, säger
Gavallius, en naturdyrkan som på ett mytiskt sätt upp-
fattade naturkrafterna som levande väsen. Granen och
tallen som omfamnade varann skulle de aldrig haft hjär-
ta att karva eller svedja ner. Deras samliv med naturen
var barnsligt och oskuldsfullt kamratlikt, och vad som
finnes kvar av detta sinnelag i sägner och seder är min-
nen från jättarna.
Slutligen inträngde virdarna i landet och de nuvaran-
de smålänningarna utgör en blandning av båda raser-
na> med jätteblodet övervägande i Finnveden och virde-
blodet i Värend. Folket kring Bohnen visar sin här-
komst från jättarna genom sitt tyngre och allvarligare
sinne. Hur de kunde ha det i äktenskap med virdarna
v’isar berättelsen om kvinnan med hästskon, tidigare an-
förd i denna bok. Jättarna utmärkte sig för hövlighet,
foglighet, fredlighet och en djup religiös stämning.
Virdarna däremot (obs. däremot!) var alltid ett högst
intelligent, livligt, villigt, artigt, stolt och krigiskt släkte.
Gavallius kände sig i släkt med dem.
Jättarna nyttjade inte järn, och ännu på Cavallii tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
