Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Floden och utfallsdiket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
vilkas klagan över tillvaron nått mig därför att kåren
rekryteras även härifrån, samlat sig till en utställning
av handarbeten. Då tänkte jag att vad som helst kan
hända i tidens fullbordan.
Nu synes tidens rörelseriktning så oemotståndlig, att
ingen kan tänka sig den dag då den tömt ut sin kraft.
Smålänningen flyter på dess vågkam antingen han vill
eller ej. Den som inte frivilligt följer med strömmen,
gör det motvilligt, ty han är övertygad om att han an-
nars skulle dränkas av den.
Så här tar det sig ut:
Tidens ström driver den levande människokraften in
1 städerna och in i industrien, varpå det uippstår ett tom-
rum på landet som fylles av maskiner. Därför har in-
dustrien bruk för mer människokraft till att sköta mer
maskiner som ska göra nya maskiner. Och landsbygden
behöver mer, ännu mer maskiner för att ersätta den
försvinnande människokraften. Men maskinen är mera
noga än människan. Den kan inte arbeta i Småland så
länge det är ett stenparti. Den fordrar en ny typ av
landskap, en ny tillvaro där och ett nytt människosläk-
te i den mån ett sådant behövs.
Det första smålänningen fick ändra, var sin inställ-
uing till stenen. Han har knogat med den, kastat hop
den och gått omkring den i årtusenden men han har
mte hatat den. Stenen är en god granne, hette det en
gång. Stenen är inte avundsam, han tillåter grödan att
vaxa. Han när jorden med sin vittring, han håller fuk-
tigheten kvar. Lite lagom sten i en åker, det hör till.
En sa inte riva dän stenen, om en inte har goer jord att
fylla i hålorna med.
Sådana satser kan man hämta ur gamla bygdeböcker.
Det må vara att smålänningen gjorde en dygd av nöd-
vändigheten när han till en viss gräns tolererade stenen
mnan gripjätten och dynamiten uppfunnits. Men vem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
