Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Floden och utfallsdiket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
vet om där inte kan ligga någon sanning i dessa er-
farenhetsregler. Vilket som, det nya lösenordet: »ste-
nen är jordbrukets fiende nummer 1», uttrycker inte
hela sanningen. Men att den är maskinens fiende num-
mer ett, det skall ingen bestrida.
På stenfronten kan man redan nu konstatera ett bak-
slag, liksom i Borås. Vägarna tar så mycket sten att det
börjar bli ont om lättåtkomlig sten, liksom om fruntim-
mer. Man ska bara höra på en grupp bönder i det gam-
la moränsmåland, som resonerar om varifrån de ska få
sten till ett bygge utan alltför stora transportkostnader.
Maskinerna vill inte bara ha stenfria åkrar och jämna
vägar, hållbara för stora tyngder. Det är med det ma-
skinomställda åkerbruket som med det maskinomställ-
da hantverket, det kräver snabbhet, ökad produktion och
ökad konsumtion för att bära sig. Det intresserar sig
inte för att tillvarataga de sista axen på åkern, vedpin-
narna i skogen eller för att vidmakthålla de många små
näringskällorna som slukar människokraft och tid. Det
möjliggör i stället produktionsökning och ett utbyte av
varor mellan specialister. Så försvinner den mångkun-
niga människan och ingen tycks sakna henne. Det är
ödets förunderliga skickelse att denna specialisering
skedde i Småland samtidigt som Europas högst upp-
drivna specialister i hundratusental som flyktingar drevs
ut ur sina specialiteter och nu förbannar sin ensidighet,
som försvårar för dem att klara sig i nya lägen både i
stad och på land.
Sådana små teoken som de ohållbara skorna, den säll-
synta stenen och de hjälplösa flyktingarna, lär väl ingen
betrakta annat än som tillfälliga eller nödvändiga olä-
genheter som då och då kan uppstå även i det förträff-
ligaste system, och för vilka det finnes botemedel inom
systemet själv. Men–––-år 1938 kunde nationaleko-
nomen professor G. Westin Silverstolpe sitta och spåra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
