Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vi ville inte ha strömlinjeform! av C. E. Ravander — R. Crispien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"keppsbyggnadskonsten
har gjort stora framsteg
under och efter andra
världskriget. Men frågan
är om inte utvecklin-
gen gått därhän att de
moderna: fartygen bok-
siavligt talat får ta sig
vatten över skorstenen.
De blir allt mer extrema i .
linjerna och allt mera dy-
ra att bygga utan att så
mycket vinns. En i vissa
fall rätt kraftig återgång
till - moderatare - fartygs-
linjer och overbyggnader
är ett önskemål för många
skeppsbyggare. Dessa sen-
-sationella uppgifter läm-
nas av nybyggnadsingen-
jören : vid AB Finnboda
Varf i Stockholm, -civil-
ingenjör P. Leeb-Lund-
- berg. ;
| Se bara på svetsnin-
gen säger Leeb-Lundberg.
FoSeraEen kan den spara
15:90 av stålskrovets vikt
i förhållande till nitade
fartyg. Men — och det är
en viktig faktor: — det är
betydligt svårare att repa-
rera ett svetsat än ett nitaät
fartyg. Därför här man
också på sista tiden börjat
göra en partiell ptergang
till nitningen:
De allt mer Sörälinje
formade däckshusen,
| bryggorna och skorstenar-
"na är också ett krux.
I de allra flesta fall
kan man nämligen påvisa
att dessa inte alls har den
betydelse som man skulle
kunna tro. Stromlinjefor-
men ger en mycket ringa.
bränslcbesparing —
bränsleförbrukningen be-
ror mest på helt andra
och viktigare faktorer —
och fördyrar och försvå-
rar utslags- och plåtslage-
riarbetena på varven:
Dessutom trivs inte sjö-
folket med dessa extrema
överbyggnader : där det
blåser överallt: Skeppam
vill ha tillbaks sin gamla
hederliga glasveranda där
han kan krypa in i en
skyddad vrå och i lugn
och ro tända sin pipa:
För ca 20 år sedan
var det bra om ett last-
fartyg gjorde 13 knop. Nu
skall de gå over 20. Här-
för "behövs kraftigare ma-
skineri vilket i sin tur
medför att fartygen blir
tyngre och dyrare. Ut-
vecklingen har också gått
mot längre och smäckrare
(Forts. på sid. 35.)
4 En av fartygets bottensektioner på väg ut ur svetshallen för att pla-
Sedan böttenbordläggningen utlagts och hop-
svetsals utlyfts maskinbäddarna. Den del som
syns på bilden väger 10 ton. »Florias, maskineri
får en effekt på 3.000 hk och fartygets högsta
fart beräknar man skall bli ungefär 14153 knop.
De flesta fartyg svetsas numera. De byggs van-
ligen i sektioner på 10–12 ton, på större varv
ända upp till 40 å 50 ton, Dessa sektioner uppsätts
i varvets svetshallar. Pi bilden arbetar en svetsare
och en plåtslagare med :/ hottensektion till »Floria».
dön svenska handelsflottan ett nytt tillskott i last-
motorfartyget »Floria». Det är ett helt vanligt fartyg men just
därför har | vi följt - hennes — tillblivelse vid AB Finnboda Varf.
»Floria»- föddes i ritkontoret och på en hälvmodell uppritades bord-
läggningens plåtar "innan de uppmäts och beställs från valsverket.
Inom kort får
Ba
Kn Is! Hr
Nn
Fartyget tar vatten. Stapelavlöpningen är ett
alltid lika imponerande skådespel, som heller
Stävplåten bockas i en hydraulisk press. Denna 1
aldrig upphör att tjusa varvsarbetarna. Kättingarna,
press har en kraft på 250 ton. »Floria», lik-
som numera de allra flesta fartyg, byggs med en
Nu ’är fartygets” dubbla botten färdigsvetsad:
Mitt på tanktaket har man tillfälligt placerat den
ceras på bottenbordlägzgningen. När »Floria» blir färdig skall dessa
tunnel som sedan skall inrymma propelleraxeln. På
sektioner inrymma hennes förråd av brännolja och vatten. Så smånigom: 5 är fästad ia ANS kad
skall hon också bl. a. få en ganska skrymmande kylanläggning med kyl- tanktlaketls sidor ligger vikter för att motverka de Ske soft nose - en vackeri avrundad stäv som är fästade vid fartyge 2 DEN TT e Ar
vid svetsning. istället. för äldre fartygs raka stångjärnsstävar. inghögar som skall bromsa framfarten i vattnet.
maskinrum och ett KYLGSpeten för frukt och kött. Hon lastar 3.750 ton. deformationer som alltid uppträder
alb åå
Så är då »Floria» klar för sjösättning. Rodret
och prope :;Hern är låsta. Fartyget vilar på en
släde som går på avlöpningsbanor av trä smorda
med talg och såpa. T..v. på skrovet en slingerköl.
"N Så vilar »Floria» i sitt rätta element. Men ännu
aterstår mycket innan hon kan gå för egen ma-
skin. Bogserbåtar drar henne till utrustningskajen
där maskineri och inredning slutligen färdigställs.
21
Shelterdäckets sektioner är under uppläggning
och förpiken häller på att monteras, - Närmast
syns boxarna för ankarkättingen. Hängningen av
bordläggningen har på bilden avancerat ytterligare.
Arbetet går framåt. »Revbenen» som pekar mot skyn är spanten, som
restes innan huvuddäcket lades på. På bilden är huvuddäcket färdigt
och man häller som bäst på atf resa mellandäcksskotlten. Ett stråk av bord-
läggningen har hängts. Fartyget byggs som s: k. öppen shelterdäckstyp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
