Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atlantjättar på löpande band, av Bengt Svedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅ LÖPANDE BAND
E: gång var skeppsbyggeri nästan nå-
gonting heligt, som endast ett fåtal
utvalda förstod sig på. De skutor som
växte fram under dessa konstförfarna
fingrar blev någonting mer än blott och
bart en teknisk skapelse — de fick nästan
mänskliga egenskaper, något som inte
minst de kvinnonamn de försågs med bär
vittne om.
Det något mystiska och obestämbara
som vilade över skeppsbyggeriet i forna
tider berodde väl också delvis därpå att
fartygen byggdes mera efter skeppsbygga-
rens eget sinne för linjer och mått än
efter några bestämda ritningar, så att
aldrig två fartyg blev exakt lika.
I det senare avseendet står faktiskt ut-
vecklingen i dag delvis på samma stånd-
punkt som då — ännu finns ingen far-
tvgskonstruktör så skicklig att han kan
förutberäkna exakt vilka egenskaper ett
fartyg kommer att få när det glider ned i
sitt rätta element. Det är sålunda prak-
tiskt inte möjligt att exakt förutbestämma
fartygets deplacement liksom inte heller
fartygets exakta fart. ;
Men annars torde väl den som vill bi-
20
-SNISEROEISNES IEEE SARAS Eee ARON Be
Reportage: Bengt Svedberg
behålla sin tro på att ett fartyg gentemot
andra tekniska skapelser äger en slags in-
neboende själ undvika att besöka ett mo-
dernt storvarv. Ty det som ger dödsstöten -
åt det romantiska skimret sedan skutan
Albertinas dagar är här de moderna bygg-
nadsmetoder som kan innefattas under be-
benämningen »sektionsskeppsbyggeri>. Här
sätter man ihop stora oceanångare precis
som ett puzzle av bitar som tillverkats
nästan på löpande band inne i verkstäder
långt från stapelbädden och som till ut-
seendet påminner om vilka verkstäder som
helst. :
Precis som man numera bygger färdig-
monterade trähus av färdiga »puzzelbitar»,
såsom väggar, golv och tak, som serietill-
verkats i fabriken långt därifrån, bygger
man nämligen nu fartyg genom hopmon-
tering av delsektioner som i lugn och ro
tillverkats »på markens.
F ördelarna med dylikt sektionsskepps-
byggeri blir många : sektionerna kan under
gynnsammare betingelser tillverkas inné i
verkstäder, arbetarna slipper i väsentlig
grad det ofta farliga arbetet med att
klänga utefter fartygssidorna och man kan
tillgripa serietillverkning med hjälp av
specialiserad arbetskraft, där en viss grupp
ständigt håller på med till exempel en
bordläggningssektion eller ett kölparti,
vilka dock i sig själva är stora och de-
taljrika enheter.
Det svenska varv som gått längst, i
fråga om denna metod är säkerligen
Eriksbergs Mekaniska Verkstad — det
göteborgska storvarvet, med Skandinawi-
ens största flytdocka och med anläggning-
ar som dominerar hamnbilden i Göteborg
i så hög grad att sight-seeing-båtarna kan
ägna en stor del av sina hamnturer åt att
kretsa kring dem.
Men sektionsbyggmetoden förutsätter en
sak — att hela varvet byggs upp att passa
efter det slags »löpande band> som skapas.
Detta band börjar först med material-
gården — dit plåt m. m. kommer på far-
tyg eller järnväg — och fortsätter med
plåtslageriverkstaden, där i de olika av-
delningarna tillverkas de enskilda puzzle-
bitarna — bordläggningsplåtar, skott, spant
osv. I den första av dessa avdelningar;
TEKNIKENS VÄRLD 24—25/19
skepp, gör man sålunda raka plåtar — för
exempelvis däckssektioner — i den andra
krokiga plåtar — för exempelvis bordlägg-
ningssektioner, i den tredje profiler och i
den fjärde spant,
Därmed har man de allra minsta bygg-
nadselementen klara och dessa förs sedan
in i den stora svetsningsverkstaden, där
de -hopsvetsas till större sektioner på upp-
till 40 ton — så mycket som traversen i
Svetsningsverkstaden kan lyfta. Nästa
länk i kedjan består i att dessa hela pa-
neler, som kan utgöras av en del av ak-
terskeppet, ett däcksflak eller kanske ett
däckshus, lyfts ut med hjälp av lyftkra-
narna till vissa upplagsplatser intill far-
tygsbädden. Härvid placeras dessa skepps-
sektioner på avstånd från kranarna som
motsvarar dessas lyftkapacitet — tunga
sektioner, som endast kan lyftas på minsta
radien, närmast, och lättare sektioner
längre bort.
Den sista hopfogningen av delarna i
puzzlet sber även genom svetsning —
Eriksbergs fartyg blir till 90—100 pro-
cent svetsade så att man här i analogi med
»helsvetsat stålkarosseris inom = bilindu-
strin kan tala om »helsvetsat stålskrov»
Fördelarna härmed är många. Det är in-
te bara det att arbetarna slipper få sina
trumhinnor förstörda av nithamrarnas
dån, som inte för så många år sedan eka-
de dagen lång över hela Göteborg. Utan
därtill sparar man först och främst avse-
värt i vikt: på en 16.000 tons tankbåt ger
de slopade förbindelsevinkeljärnen och 3
miljoner nitarna en mervikt gentemot
svetsade fogar på 500 ton, som alltså i
stället kan utnyttjas för nyttig last. Men
vidare blir svetsade fogar starkare än ni-
tade, genom att inga nithål som ju för-
Svagar materialet finns, — Därtill finns
risken att nitarna vid starka påfrestningar
kan lossna vilket innebär att de blir läck,
TEKNIKENS VÄRLD 24—25/49
INNAN
| IEEE
ELLE LILL El sg ;d
Interiör från den jättestora svetshallen, Dubbelbotten-
sektioner är här under arbete för fartyg på 8.400 ton.
(VÄND)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
