Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dynamitsmäll utan smäll, av C.-E. Ravander — Arne Schweitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingenjör Björn Kihlström gör klart för en provspringning medan Apparaturen för vibrationsmiätningarna, På oscillo Paten står en
chefen för detoniklaboratoriet, docent C, H. Johansson övervakar motor för kontinuerlig frammatning av filmen. Framför står givaren.
6
ökat avsevärt. Försöken att minska skak-
ningarna vid sprängning började redan
1946. Experimenten bedrivs vid Nitrogly-
cerin AB:s detoniklaboratorium i Vinter-
viken utanför Stockholm under ledning av
docent C. H. Johansson. Då undersökning-
arna började, visade det sig att de vibro-
grafer som finns i marknaden inte mot-
svarar de krav som måste ställas. De frek-
venser som uppträdde borde inte överstiga
1—2 p/sek. om man skulle erhålla till-
förlitlig teckning.
Vad som behövdes var att med stora
variationer i frekvens och amplitud kun-
na variera även känslighet och skrivhastig-
het inom vida gränser. Den totala skriv-
tiden borde vara lång även vid hög skriv-
hastighet. Resultatet blev en apparat som
består av en kapasitiv givare ansluten till
en katodstråleoscillograf. Med en speciell
anordning vid den fotografiska registre-
ringen kan oscillogrammen bli många
gånger längre än filmen. Oscillografens
kipp fungerar på vanligt sätt med upp-
repad avlänkning från vänster till höger
och kameran är placerad så att ljus-
fläcken ritar en linje vinkelrätt mot fil-
mens längdriktning. Vid registrering ma-
tas filmen fram kontinuerligt av en liten
motor, Den linje, som erhålls under in-
« verkan av ljusfläcken och filmens rörelse,
kommer därför att ligga något snett. Då
bilden av skärmens ljusfläck hoppat till-
baka efter ett svep följer den en ny linje,
som är parallell med den första och som
ligger på ett avstånd som är lika med
filmrörelsen under ett svep. På detta sätt
har man kunnat registrera salvor med en
varaktighet på 90 sek. och därvid fått
TEKNIKENS VÄRLD 26/49
svarande krets och åstadkommer en plötss
oscillogram på 50 m på en filmremsa med
endast 1 m längd.
Kravet på en intervallapparat är att den
skall ge en definierad inervalltid, som dess-
utom kan varieras, och en bestämd in-
kopplingsföljd. Här har kandidat Ulf
Langefors gjort en konststruktion, som
bygger på det förhållandet, att den elek-
triska sprängkapseln har en viss fördröj-
ningstid mellan strömmens inkopplande
och sprängkapselns detonation. Denna
reaktionstid utnyttjades för att åstadkom-
ma de önskade korta tidsfördröjningarna.
Så långt var det. enkelt. Men svårig-
heten låg i att få flera sprängkapslar att
tändas successivt med samma intervalltid.
Det problemet löste kandidat Langéfors
med en kombinerad parallell och seriekopp-+
ling. Den är avvägd så att en för tänd-
ning tillräcklig strömstyrka endast släpps?
genom en av de inkopplade sprängkapslar-
na. De övriga får Så liten strömstyrka
att den inte räcker för tändning även vid”
lång inkopplingstid. När den första
sprängkapseln detonerat efter ett visst an-
tal millisekunder bryts strömmen i moöot-
lig strömändring i alla de övriga kretsarna.
Den nya strömfördelningen regleras av de:
olika kretsarnas motstånd. och ger i
sprängkapsel nr 2 exakt samma strömstyr- =
ka som omedelbart innan användes för
att tända nr 1. Strömmen i de övriga äT-==
fortfarande mindre än vad som behövs för
tändning. Så inkopplas sprängkapslarna;
successivt i sin givna ordningsföljd utan” - ESS
hjälp av motor eller rörliga delar. Detta...
har gjort apparaten både oöm och dritt-
säker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
