Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vad tål piloten? av Bo Hanson — Hans Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rå laboratoriet flnns också en svenskbyggd och svenskkonstruerad
kvävgasanalysator för analys av s. k, bendsproblem hos dykare och
flygare. Med denna apparat kan läckage i syrgassystemet konsta-
GUNNAR
undertryckskammaren i Lund redan år 1948,
Doeent LUNDIN = projekterade
lälar en flygare, t. ex. en jaktplanspilot,
en ordentlig syrgasutrustning och tryck-
kabin, klarar han sig fint på höjder upp
till 15.000 meter, fortsätter docent Lundin.
Men om det blir skada på tryckkabinen el-
ler om luftkompressorn slutar arbeta och
piloten tvingas” att hoppa, hur klarar han
då den plötsliga trycksänkning som ögon-
blickligen blir följden?
En wundersökning av detta är nästan
omöjlig att företa uppe i luften. Därför
måste man på marken kunna reproducera
förhållandena sådana de är på låt oss säga
15.000 meters höjd. Man måste skapa ett
stycke 15.000-metersrymd på marken.
Det har man också gjort. Undertrycks-
kammaren, som är fem meter lång, väger
fyra ton och har en diameter på 2,4 me-
ter, är ett slutet, tryckfast rum, i vilket
man snabbt kan skapa ett undertryck med
tillhjälp av en högeffektiv pumpanlägg-
ning. Trycket kan hållas konstant vid var-
je önskad nivå med tillhjälp av en reg-
leringsanläggning. En slussanordning till-
låter passage utifrån och in i kammaren
trots undertrycket och utan att pågående
försök behöver störas. För de mindre
instrument, som är nödvändiga vid under-
TEKNIKENS VÄRLD 26/49 g
sökningarna, finns en särskild instrument-
sluss.
Kammaren har dubbla syrgasanlägg-
ningar, vilket möjliggör provning och an-
slutning av all slags syrgasapparatur för
16 anslutningspunkter i vardera systemet.
Den speciella kammare för explosiv de-
kompression som konstrueras, är doktor
Petersen mycket förtegen om, men så här
mycket är han villig att avslöja:
Hastigheten av en trycksänkning i kam-
maren motsvarar, exakt vad som kan hän-
da en flygare på stor höjd och den kan
regleras trots det korta tidsmomentet. Den
är räknad för nerkylning till cirka 90 gra-
der och får ett särartat (det är där dok-
tor Petersens förtegenhet sätter in på all-
var!) isolerande skikt som är endast 20
mm tjockt.
Tanken kan också användas som över-
tryckskammare — för t. ex. marinfysio-
logisk forskning — och kan då tåla ett
absolut tryck från 70 till 7.000 mm kvick-
silver, dvs. motsvarande ett djup på ca
100 m.
I England utsättes varje flygare inom RAF
för explosiv dekompression i undertrycks-
kammare, och varje pilot har fått lära sig
vilka åtgärder som måste företas i händel-
se av uthopp från stor höjd; ta ut förbin-
delsen med syrgasapparaten i tryckkabinen
och plugga in den i-den lilla tub med syr-
gas som sitter på overallens utsida. Genom
detta och genom att även på andra sätt
testa varje flygare, kan man få fram en
värdefull sållning av vilka som är lämp-
liga för jobbet. Nu är det meningen att
intressera flygvapnet för att samma test-
ning skall införas i Sverige — kontak-
ten med flygvapnet och flygarna har in-
tensifierats och därmed hoppas man vinna
högst väsentliga framgångar i kampen
mot flygosäkerheten.
En flygare som utsätts för snabba och
teras. Den ger utslag för t. o. m. så litet som 1/10 Jo. lufttillblundning.
Den forskare som bär huvudansvaret för analysatorn och dess twil-
komst, ingenjör Stig Ekeroot, testar här fröken Brita Eklund.
stora tryckfall råkar lätt ut för trycks-
fallssjuka, förklarar docent Lundin. Sjuk-
domen yttrar sig i smärtor i leder och
muskler (bends), och de kan vara så in-
tensiva att de blir temporört fullständigt
invalidiserande. Med syrgasbristen följer
försämringar av syn, hörsel och psyke.
Redan på 1.500 meters höjd behöver en
flygare 30 proc. starkare belysning av ett
föremål, och om en pilot på 4.000 meters
höjd andas vanlig luft, måste det föremål
han fixerar vara dubbelt så starkt belyst.
Detta är ju väsentliga problem vwid t. ex.
nattflygning och därför rekommenderas
syrgas redan från starten.
Sverige ligger enligt beräkningarna på
fjärde plats i världen med sitt flygvapen.
Endast USA, Ryssland och England kom-
mer före. En flygmedicinsk forskning med
utomordentliga forskarkapaciteter, perfekt
utrustning och ordentligt stöd från de mi-
litära myndigheternas sida är därför oer-
hört värdefull. Vi har ypperliga forskare,
ypperlig forskningsapparatur — sedan
kommer det an på myndigheterna om vi
med framgång skall kunna fortsätta på
den inslagna vägen och hålla vår position.
Dr PETER PETERSEN är den som kon-
struerat och byggt undertryckskammaren.
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
