Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bullras vi ihjäl? av Bengt Svedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingenjör Per Hammarfors avläser ljud-
styrkan 1i ett boningsrum. T., v. mikrofon
och ljudstyrkemätare, t. h, frekv ensanaly sator.
Ingenjör Anna-Lisa Eng vid Folkhälsan
åstadkommer med en låg samtalston ett ut-
slag på 34 phon, en viskning ger 20 phon.
En ljudstyrka på 96 phon uppmätes vid mik-
rofonen 40 centimeter från en slipmaskin.
Phonskalan motsvarar örats ljudkänslighet,
BULERAS-VHIHJÄL?
En av de värstasfienderna till odal nerver är det "tilltagande bullret. På
Brgmma hotas/SAS av förbudtmot /varmkörningar av flygmotorer på hatten.
Statens institut för folkbälsk/ bar/numera Ispecielhapparatur för att mäta
buller vilket är värdeföllbe<empelvisi sid! böstadsplanering. Dt finns även
andra direkta medel för/attsmimska oljädet.
nerverna är utam tvekan HullretSöh av
avigsidorna med det/snabbareftempotfi till5
varon. Det är särskilt en bullerkällal som
år från år pockat på allt större uppmärk-
samhet bch som mer och immer krävår! ett
ingripande, nämligen = flygmotorbulliet.
Ingen söm bor i eri flottiljsfad ellet il när-
heten a$ ett trafikflygfält torde Hafund-
gått att irriteras | av dånåände flygplafi
ibland nästan dygnåt runt. OCK Hygplat
sernas gfannar har heller int& den ttöstern
att bulleåplågan korhmfer att Vavta gå ty
den komrher tvärtefA att ständigP oka i
takt med ått mafi ökår flygplåfiens stör-
lek och måskjfistyrka, Wy€fgar bt real
tionsdrift samt tack v4få radaf”och blind-
ländningsinstfument i allP$torre utsträck-
ning övergår=tilsätt flyga även nattetith
Men de som Yruktar att ehgstör=del av
svenska folket kömmer att ffål sinavnerver
söndertrasade genom flygbullfét RarmNusnds
råd att myndigheterna numårå ihtergoda
känher några stadsplaheförslag AGM Derör
områden i närheten av Ylygfäll Detsfiek
nyligeN Uppsala stad erfara nät de Sökte
tillstånd Yatt anordna tätbebygg&lse Är den
s. k. Bärbh hage-strax söder omhE VÖech
F 20. Avståndet mettan flygfältets Och det
tättbebyggda områdets gränsermskulle inte
bli mer än Pkmech vid omfattande ljäd-
mätningar av "Statens rinsutut För Ikolk-
hälsan fann marswatt flygbullret ”sköble
komma att bli för stärkt,
Så kom ’det sig alltså attewmedan stads-
planeförslaget antagits av Uppsålämstads-
fullmäktige och passerat genom länsstyrfeh,
22
E: av fle värsta ffenderna fll deZöda
sen,-bygghadsstyrelten dch väg- del vät-
tenbyggnddsstyrelsen utan Stötrekrerinrinå
gar, blev det sedan helt stoph här Statens
institut fön folkhälsan sagt sitt oft. De
Jjudstyrkeväkden mahl/Ffått fram fidfmät-
ningar var JAWMpga att man skrnlgde Pla-
nerna på bebyggelse inorffoetesSåa omffaden
— varnad av de klagande=röstet sam stän-
digt höjs bl. a. från Mhyresgästesha intill
Bromma och Barkabytlygsält.
& Är flygfootöfbillessdå så frukfåksvärt
Starkt? JA, ,/ÖM Man uttör noggfanna mäf-
ringar metisinnrika djudstyfkemätare Hn-
heh man ätt Hygmötores faktiskt är det
nmestedbullraäRde so fins. För attstudery
hur Sådana befflermätgingar gåt till här
FBeknikens ”Värd/ gjorfete besok vidfSta-
tenS"sinstitut för sfolhälsan i Toefiteboda
utanför ”Stockhålmf där deff” >sånitara
dlägenhet> fSom störande bället Hetervpa.
byrakratiskt/Språk, ar häntetä tilden all
Manhygteniska afdomMingén,
Här demonstEerar expeftergpagbullek-
njätdingars fingenor AP er MIG fars
tr, bullepmätningat” utföfs. DEL SkerAned
va Olikamslegs smådbarbarasinstrument
Jamte/ensvidkätigande mikröton = en lyud-
styrkemätafgflsem har fungefär samma
känslighet för olika frekvenser” Som dét
inauskliga örat, och en appårät som ap&ty-
Serar tjudet med avseefidesPasdess olika/
ffekVenser.
Man mäter härvidfljudet i sphos och
vadådenna storhet är för hågots ståt man
en upprattning om Setom att först svagt
viska intill mikrofonen, varvid visaren
klättrarV upp till l20—30 phdn, och sedan
g& ned ned: apparaten i insftutets verk-
ståd och Wålla def intill en blipmaskin i
arfete, varvid värdet springer upp till 90
Amd5ephon!
— Phön-skalan är uppgjort! så att den
skall så sfära som möjligt motfvara örats
verkliga ljudkänslighet>, förklarar assis-
tefit” Hammarfors. Först och främst är
Skalan logaritmisk) så att om man säger
att/ ljudstbrkan uppgår till 100 phon på
150 m afstånd från ett startande större
Yygplan/ men endast 80 phoh på samma
avståndf från ettflitet plan, är ljudintensi-
teten Y verklighgten 100 gån&er större för
det sförre planet. Ty förhållandet mellan
ljudintensitetefna för just Appfattbara ljud
ogh för ett lfud som är så kraftigt att det
Tramkallar/Smärta uppgår till ungefär 25
biljoner gCh det är obgkvämt att anvägda
ett mås på ljudstyrlån som uppvisap så
storg/variationer. Mån skulle då få £ ex.
aWwljudet från ett£fallande löv hadgd ljud-
Styrkan 1 «fffen/ljädet från en fStartan-
de J 21 intilt mgtorn hade ljudstyrkan
25.006:000,0095.000f” Mäter mamf i stället
lyddtrygkeha, Altså amplituden hos den
tryckgäg/SowFgår fram gepöm luften får
mad rotenfår dessa tal oMer förhållandet
VV: 5.000,0900 mellan grävserna. Men även
dettgPblir en alltförAtor variationsinter-
våt! och eftersom örats känslighet just
varierar eftem en logaritmisk skala, lig-
ger det nä till / hands att i stället
välja logarypu€n EN ljudintensiteten, var-
vid man får en våriation inom området
0—12. Därmed fåt man ljudstyrkan mätt
TEKNIKENS VÄRLD 26/49
=)
(=
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
