Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bullras vi ihjäl? av Bengt Svedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i enheten bell. uppkallad efter telefonens
uppfinnare Graham Bell, och man får en
ännu behändigare enhet genom att mäta i
tiondelar därav, alltså i enheten decibel
(db), varvid skalan kommer att omfatta
ungefär området 0—120 db.
Men eftersom örats känslighet varierar
med olika frekvenser — den är störst vid
ungefär 3.000—4:000 p/s och minskar se-
dan för högre och lägre toner måste man
välja en ljudskala, ;som även tar hänsyn
till vilka toner ljudet innehåller. Man har
då valt enheten >»phon» vars, definition
framgår därav, att ett ljud av godtyck-
lig frekvens hareljudstyrkan t. ex. 50 phon
om ljudet av en genomsnittsperson uppfat-
tas med samma styrka som en ton på 1.000
p/s med ljudnivån 50 decibel. Man valde
här 1.000 p/s eftersom man då trodde att
detta var den frekvens där örat var käns-
ligast.
& Enligt denna definition kommer alltså
ett ljud som enbart bestå? av en ton på
30 p/s att trots att det har en ljudnivå
på 65 db — och alltså om det låg vid 1.000
p/s skulle motsvara kraftig musik — inte
alls att vara uppfattbar. Ty 65 db motsva-
rar här, enligt kurvor, 0 phon. På samma
sätt kommer mycket höga toner, ovanför
10.000 p/s, att få ett lägre phon- än deci-
bel-tal. Det har framhållits att en fördel
med de nya reaktionsplanen ur bullersyn-
punkt är att bullret från dem innehåller
mycket högre frekvenser, till stor del
ovanför 10.000 p/s, varför det skulle bli
mindre störande, Och för ett buller vid
10.000 p/s med en styrka på 92 db blir
sålunda phon-talet endast 80.
Hur kan då ljudstyrkemätaren efter-
likna örats variabla frekvenskänslighet?
Detta sker något approximativt genom att
man har tre olika filter, för de tre olika
områdena 0—60, 60—90 och över 90 phon,
vilka dämpar de höga och låga tonerna i
samma grad som örat är okänsligare för
dessa. Man har indelat området i just des-
sa tre intervall därför att frekvens-
känsligheten inom dessa varierar ungefär
på samma sätt. Inom det lägsta ljudstyrke-
området blir alltså skillnaden mellan de
clika frekvenserna störst, inom det mel-
lersta är det betydligt mindre och inom det
högsta är örat nästan lika känsligt för
alla toner. Befinner man sig alltså myc-
ket nära ett flygplan spelar det inte så
stor roll om det är en mycket högtonig
reaktionsmotor eller en lågtonigare vanlig
bensinmotor som dånar. Jag har dock
hört sägas att ur tjänstesynpunkt, för fly-
garna själva, visar det sig faktiskt att or-
dergivning o. dyl. går något lättare vid
reaktionsflygplan än vid propellerdrivna,
slutar ingenjör Hammarfors.
Så långt den svenska bullerexpertisen.
Men även i utlandet börjar bullerplågan
bli allt svårare vid så gott som alla stör-
re flygfält och ljudteknikerna gör om-
sorgsfulla undersökningar över hur man
skall kunna minska detta buller. Insändar-
spalterna i London Times har på sistone
nästan svämmat över av häftiga klagomål
över det tilltagande bullret kring Londons
flygplatser. Det är särskilt det där långt
utdragna, lågtoniga bullret, som tycks
vara karakteristiskt för civila flygplan
men saknas hos militärplan, som irriterar.
& Men frågan om flygbullerplågan är
även av mera subjektiv art: de som regel-
bundet TR av detta buller kommer till
siut att tycka att allt buller som kommer
(Forts. på sid. 33.)
TEKNIKENS VÄRLD 26/49
RELATIVT
LJUDSTYRKAN
1
LJUDTRYCK: | I »PHON»: | ; |
140 — 135 phon har ingenjör Hammarfors uppmätt tätt in-
till motorn på en J 21 vid fullvarv. Det var »så det
6 $
skalv i kroppen på honom».
örats öl tter än
130 — En pneumatisk borr vid gatuarbete Hivecklan 130 phon.
.
Jil |
SN
a 2 8 120 phon tätt intill ett bilhorn.
(— < Oo i
Pa 120—-
Oo
Oo c
=
110 phon vid örat på »mothållaren» inuti ett flygplan
110 Så vid nitning av skalplåtar, ’
Få 3 2 103 phon på 150 meters av- Y
> 047 100 —- stånd från ett startande
rå DC-4
ge Inom dessa grän-
E [BoRRE Å ser ligger ljud-
Ljudet vid en starkt trafi- styrkan bos star-
kerad huvudstadsgata, tåg i > tande flygplan av
90 — tunnelbanor. olika = storlekar
: mätt på 150 me-
j ; Ljudet från ett förbipasse- texevavstanad:
AA a 3 rande tåg varierar mellan
Pr ja 81 och 96 phon,
RNE RS
or 80 3
= Stark musik i restaurant,
bilars signalhorn på något ’
SA 1 avstånd.
LA z 78 phon motsvarar ljudet från ett startande sport-
SE 70 = flygplan på 300 meters avstånd.
! BEE Kraftig radiomusik, accelererande bilar.
FAR ;
2 Radiotal, normal musik i restaurant, ljudet i bussar.
BA 60-
-—
= SR :
3 0 50 Sd Ljudet av en tyst passerande bil, medelhög konver-
sation mätt på en meters avstånd.
7 Svag radiomusik, tyst restaurant, max. tillåten ljud-
styrka nattetid i hus i särskilt bullrande distrikt.
40—
Klock-»tick», ljudet i tyst villagata, max. tillåten
ljudstyrka nattetid i våningar inom särskilt tysta
30 — distrikt. 3 ;
Tyst trädgård, prasslet i Jövverket i svag bris.
20 +
Svag viskning.
10—-
Fk (0) J Hörseltröskel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
