Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två aktuella flygproblem - Lugnt väder flygarens fiende! av Lui - Reaflyget för snabbt för krig? - Ljudet är synligt - Minor — en käck liten tjeck, av Bertil Björkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d
I enn Lann
SAN ENAT FA md do Ho
re
IP, SE
LISSA 4 RA "SN Udet å
KT dereen FEAR RN JA na I gr
Ed AE 6 EE RANG DNE IA an
DD
trötthet, rutin, lugnt flygviäder och ingen-
ting annat att titta på än instrumenten och
ingenting annat för örat än motorernas jäm-
na sing... )
— Era egna erfarenheter kan säkert be-
styrka detta, säger han. Hur ofta har det
väl inte hänt att ni under en flygning plöts-
ligt »vaknat till» och funnit att ni är ur
kurs eller på fel höjd eller att bensinom-
kopplåren står på en så gott som tom tank”
Vad som är viktigast av allt under" natt-
flygning är att själv söka bryta förtroll-
ningen, varje gång innan den kritiska halv-
timme, som doktorn nämnde, gått tir ända.
Det är särskilt viktigt att söka ruska Hiv i
sig sjillv och den andre före anflygningar
: och landningar, och det finns många sitt att
göra det på, .
För öronens del går det bra att då och
då sjunga en bit, eller prata bögt eller an-
vända radion — varje nytt ljud är en vick-
are. För ögonens del gäller det att då och
då ta blicken från instrumentbriädan, att sc
sig om eller att söka fixera ljus och annat,
nira och fjärran, Det giller också att få
blodomloppet i normal gång och då kan det
riicka med att stricka på sig — ett par dju-
pa andetag kan till och med vara tillräck-
ligt, men ändå bättre ir att för ett ögon-
blick lilmna kontrollerna, tvitta ansiktet
eller dricka en kopp kaffe. Det behöver inte
ta mer än en Halv minut, men den halva
minuten iär fullt tillräcklig för att sitta
blodomloppet i gång igen och få de fem
sinnena i funktion. I ett stort plan kan pilo-
ten röra på sig och till och med gymnasti-
sera litet, men i ett sportplan låter sig det-
ta svårligen göra. Där kan man bryta mono-
tonin med rörelser vid spakarna, släpp dem
ett ögonblick och sträck på armar och ben,
andas djupt några gånger och, om man flu-
git på instrument en stund, ta åtminstone
«en gång 1 kvarten ögonen från instrument-
brädan och stirra ut I mörkret. Spara kaffet
till sista kvarten före landningen — just
då gör teremosen underverk.
En sak att komma ihåg ir: Tilnk inte
på hur ni känner er — en idiot känner sig
alltid i: storfin form!
Så längt Hy Sheridan. Han talar natur-
ligtvis om ytterligheter, men ett faktum är
att hans teorier har väckt stort intresse
hos den svenska flygmedicinska sakkunska-
pen — vad han kommer med är helt enkelt
en sak som man inte tänkt så virst myc-
ket på, och hans frågeställningar kommer
säkert att bli föremål för undersökningar
även här hemma.
— Det ir en klar sak att det ligger ät-
skilligt i vad Hy Sheridan säger, framhil-
ler också SAS presschef, redaktör Gunnar
Knutsson, då Teknikens Vilrld för frågan
på tal. För SAS del torde det emenertid
vara mycket väl sörjt på den punkten. Våra
piloter får inte »flyga trötta», utan det ilr
alltid utvilat folk som sitter vid kontroller-
na. Det ir bland annat därför som vi har
flera besättningar med på våra långlinjer,
besättningar som byter av varandra efter
vissa timmar och som dessemellan får till-
fälle att vila, äta och röra på sig. Dess-
utom har de, inte minst vid anflygning och
landning så mycket rutinsaker att göra,
så mycket annat än det rena iustrument-
stirrandet, att faran för hypnos i cockpiten
inte är någon verklig fara. Det är stän-
diga rapporter mellan besättningsmedlenm-
marna, radion är hela tiden i gång och an-
flygningen efter skandinaviska föreskrifter
en historia med så många detaljer att var-
ken pilot eller övriga besättningsmedlem-
mar i funktion har någon tid att koppla
av ens för några minuter. Men. problemet
som sådant är diirför inte mindre intres-
sant och är säkert värt att ta upp till när-
-mare studium, ; Lul
REAFLYGET FÖR SNABBT FÖR KRIG...
Forts. från sid, 9
planen nådde fram till fronten. Härigenom
minskades givetvis aktionstiden över strids-
området kraftigt — i vissa fall till några
få minuter. Men inte nog härmed; det då-
liga vädret tvingade till flygning -på ligsta
höjd varför bränsleförbrukningen steg med
nästan det dubbla mot normalt, För att i
TEKNIKENS VÄRLD 15/50
HEN
någon mån kompensera denna oligenbet,
som ingalunda blev mindre genom att F-80-
förbanden utsprungligen utgjorde närmare
75 procent av hela det amerikanska Fjärran
Östern-flyget, satte man i Japan i gång
med att tillverka extra stora vingtankar.
Dessa ökade visserligen riickvidden högst
betydligt, men förde samtidigt med sig olä-
genheten av ökat luftmotstånd (= indirekt
minskad flygsträcka) samt minskad last-
kapacitet.
Detta senare har bland annat starkt in-
verkat på den medförda mängden raketer
eller bomber, och som exempel kan nämnas
att F-80 vid operationer mot den avlägsna
fronten: kan medföra endast två 13 cm ra-
ketprojektiler mot normalt 10. Att man
trots detta noterat så glänsande resgultat,:
framför allt mot fiendens stridsvagnar, är
därför desto mera anmärkningsvärt.
Bassväårigheterna torde dock när detta li-
ses delvis ha bringats ur virlden genom
färdigställandet av ett antal s. k. landing
strips (= enkla rullbanor) och man kan
därför med skäl anta att det amerikanska
flyget inom kort får ännu större anledning
till tillfredsstiillelse över reaplanens insatser,
Förutom F-80 Shooting Star har amerika-
narna i Koreakriget iven satt in hangar-
fartygsbaserade reaktionsjaktplan av den
nya och snabba typen Grumman F9IF Pant-
her, som med framgång opererat från hang-
I den televisionsutrustade röntgen-
läkarens väntrum: ;
— Var så god och sitt, doktorn tar
emot om ett ögonblick.
(Ur »Radlio-Electronies»>)
arfartyget. »Valley Forge». Troligtvis är det
endast en fråga om veckor innan USA-flyget
också sätter in sitt enligt egen uppgift bästa
attackplan i striderna, nämligen reajakt-
planet F-84E Thunderjet, som uppges syn-
nerligen limpat för marksamverkan. Thun-
. derjet kan medföra upp till 32 stycken 13 cm
raketer och har en maximal flygstricka av
drygt 4.000 km mot knappa 2.500 km för
F-80.
LJUDET ÄR SYNLIGT ,..
Forts. från sid. 11
man kanske ha en förklaring över hur en
lins verkar. Rent allmänt sett består sälunda
en lins av en massa små element som ir
små jämfört med våglängden hos den strål-
ning som skall brytas. I t. ex. glaslinsen är
glasmolekylerna sålunda små i förhållande
till ljudets våglängd, Men allteftersom vår-
längden ökas, kan storleken hos de små ele-
menten och avståndet mellan dessa också
ökas, Det blir dock en liten skillnad mellan
fordringarna på en lins för radiovågor och
en för ljudvägor, ty i en dlektrisk lins skall
>molekylerna» iäga högsta möjliga lednings-
förmåga för att skapa en god lins, medan
de i en akustisk skall vara fullkomligt meka-
)
niskt stela. Eftersom »>molekyler> av metall-
strimlor oftast är även mekaniskt stela, gär
en sådan lins också att använda för akustis-
ka ändamål.
Vär bild, som är hämtad ur »Radio-Etec-
tronics» och som visar hur en elektrisk lins
kan anvindas för att bryta ljudvågor, har
dock i verkligheten åstadkommits genom
några fotografiska tricks. Dels är bilden sil-
lunda sammansatt av två hälfter, där den
vänstra tagits på ögonblick och den senare
på tid, dels är de synliga ljudvågorna resul-
tatet av att ett litet neonrör med en meka-
nisk anordning flyttats fram och tillbaks
inom det område dir starka ljudvågor tack
vare linsens brytningsförmåga kunde väntas
uppträda, Neonröret sitter tillsammans med
en liten mikrofon i änden på en stång och
det av mikrofonen uppfångade ljudet leds
till en förstirkare, vars utgående elektriska
signal leds tillbaka till neonröret, Ljudet
alstras i en vanlig ljudoscillator och utsänds
i en slags ljudstrålare synlig lingst till
vänster. :
MINOR — EN KÄCK LITEN TJECK ...
Forts. från sid. 13
vagnen inte extremt låg och kan fås att
kränga en aning i kurvorna, men styvnar
till innan lutningen blir irriterande. Fjäd-
ringen har relativt fast karaktär och man
iker inte fullständigt stötfritt — det går
dock att skriva läsligt i baksätet. De hy-
drauliska bromsarna iär bra. ;
Invilndigt är vagnen mycket rymlig för
sin storleksklass, Armbågsrummet är rikligt
för fyra vuxna personer, takhöjden tillräck-
lig iven för långa karlar. Inredningen ir
som sagt spartansk, men sådana detaljer
som dörrhandtagen ir rejält och praktiskt
utförda. Sätena är enkla men inte obe-
kvima:; vi åkte fyrtio mil i vagnen inom en
tidrymd av "åtta timmar utan obehag.
Bagagerummet iär åtkomligt utifrån och
mycket rymligt, På den punkten. står nog
Minor i särklass bland småbilarna.
Sikten från förarsätet ir utan anmärk-
ning; till och med en högväxt karl kan se
en bit av himlen — ocli trafikljusen — utan
att kura ibop sig över ratten. Körtekniken
är den normala för framhjulsdrivna vag-
nar, man låter motorn dra vagnen genom
kurvorna. Styrstabiliteten är förstklassig
och styrningen går litt, fast det behövs föga
mer än ett varv på ratten till fnollt fram-
hjulsutslag.
På god, permanentad huvudväg höll vi
en marschfart av 80 å 90 km/t och medel-
farten under 7 mils körning blev 75 km/t.
En rätt slingrig, mestadels grusbelagd hu-
vudväg gav 65 km/t medelfart under en
timmes körtid. I båda fallen kördes vagnen
med full hänsyn till annan trafik och utan
att ta risker vid omkörningar eller i passa-
ger med skymd sikt.
Minor trivs med att på fyrans växel köras
i Jämn, sugande takt på plan mark och i
medlut. I motlut och vid omkörningar ir det
klokt att gå ned på trean — när man väl lärt
trieket går detta blixtsnabbt och kan göras
vid upp till 75 km fart.
Forts. på sid, 31
NÄNTA NUMMER UT-
KOMMER DEN 1
AUGUSTI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
