Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk växellåda ger idealstart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESKIL CARLSSON- har redan skördat mån-
ga vackra lagrar med nya racerväxellådan,
SVENSK V
litsedan — rundbanornas = tillkomst i
Sverige har ettav de största problemen
på racermaskiner varit utväxlingen mel-
lan motor och bakhjul, Från första bör-
jan — åren omkring 1925—30 — använ-
de man de standardväxellådor som före-
kom på respektive maskintyper. På den
tiden fick förarna, alltid själva bygga si-
na maskiner) och tog då i regel en snabb
standardmotorcykel som = utgångspunkt.
Racerramarna och de andra finesserna
som förekommer på våra dagars vrålåk
var på den tiden ännu inte uppfunna. Det
dröjde emellertid inte länge förrän man
stötte på det första allvarliga kruxet —
kopplingen höll inte för påfrestningen.
Genom — upptrimning hade motorstyrkan
avsevärt ökats och större krafter måste
överföras till bakhjulet. : Det visade sig
även att en del växellådor inte ville hålla
varför de måste bytas ut mot överdimen-
sionerade) typer, ja, t. o. m. så stora att
de egentligen var avsedda för 1.000 cm3-
motorer. Många av de då i marknaden fö-
rekommande växellådorna var bristfälliga
i fråga om det inre utväxlingsförhållan-
det mellan de olika hastigheterna, men
man fick nöja sig med vad som fanns
att få.
Tiden gick och man ställde större krav
på förarna och dessa i sin tur ville ha
lättare och bättre maskiner. Så småning-
om uppenbarade sig den s. k. sprinter-
Jap’en som hade mycket lätt motor och
ram. Denna moderna sprintermaskin var
i regel försedd med endast koppling eller
s k. clutch, utom vissa exemplar | som
beställts med växellåda. Dessa engelska
maskiner som var byggda för speedway-
banor blev genast mycket populära även i
Sverige, i varje fall när det gällde mind-
re rundbanor. På 1.000 meters jordbanor,
på 1.000 meters och 400 meters isbanor
samt 1 backar var emellertid clutchen helt
12
Drott-lådan met borttaget växellådshus: 1) växelspuk, 2) frikopplingsarm, 3) mellanaxel,
4) utgående axel med tillhörande drev, 5) huvudaxel, 6) nedbringure, 7) vixelförare.
oduglig på grund av att man inte kunde
få någon ordentlig start. Och det kan nog
var och en förstå att en maskin som är
växlad för en toppfart på 170 km/t inte
kan startas direkt på denna växel utan ett
mycket långt slirningsmoment. Man löste
då frågan på så sätt att dessa lätta rå-
cerfullblod utrustades med någon sorts
standardväxellåda, 3- eller 4-växlad. En
sådan växellåda harmonierade ju inte rik-
tigt med cykeln i övrigt och när man i
alla fall endast använde två växlar föddes
tanken på att få fram en speciell liten och
lätt racerväxellåda med de erforderliga två
hastigheterna. Det var för något över två
år sedan och ungefär samtidigt visste ryk-
ten att berätta att man i Tjeckoslovakien
på prov tillverkat en sådan växellåda och
nått mycket goda resultat.
Gamle tävlingsföraren Berthold Erics-
son, som numera innehar motorverkstaden
Det är framför allt Berthold Ericsson rn-
"cerförarna har att tacka för att de nu fått
ordentliga don att åka med, Här granskar
tillverkaren en av sina ypperliga växellådor.
ELLÅDA GER IDEALSTART
Drott på Atlasgatan i Stockholm, var inte
sen att lansera en helt svensk konstruk-
tion och anlitade omedelbart ingenjör
Gunnar Hagström, känd bl. a. genom
SRM- och Jadén-motorerna, för att
konstruera en dylik växellåda. Utmärkan-
de för denna är att den i fråga om stor-
lek, utförande, växelspakens placering
samt vikt är precis så idealisk som .ra-
cerförarna bara kan önska sig. Hela an-
ordningen väger endast 4,5 kg och är så
liten att den utan svårighet kan mon-
teras in i en vanlig speedwayram. Samt-
liga axlar och drev är tillverkade av
sätthärdat kromnickelstål medan själva
växellådshuset är gjutet av elektron. Den
utgående axeln som tillverkas för att pas-
sa Rudge-, Norton- och HVA-kopplingar
är lagrad med kraftiga 5X20 mm rullar
och mellanaxeln har försetts med kraftiga
kullager. Hela konstruktionen är så över-
dimensionerad att växellådan även kan
användas på 1.000 em3 sidvagnsmaskiner
och på midgetracers. ;
Bland övriga finesser märks växelförar-
mekanismen med de specialkonstruerade
gripklackarna som är så utformade att de
»sugs> mot varandra och har ingen möj-
lighet att hoppa ur så länge motorn drar.
En av de främsta fördelarna med den
Drott-tillverkade växellådan är vidare att
män snabbt kan byta ut dreven och där-
igenom ändra det inbördes utväxlingsför-
hållandet. Hela proceduren tar endast 10
minuter och kan alltså göfas i depån mitt
under en tävling.
Berthold Ericsson är numera dock inte
ensam om en racerväxellåda i Sverige.
Juvelerarfirman Bröderna Hallberg i Kö-
ping har börjat vädra morgonluft inom
motorbranschen och satt i gång tillverk-
ningen av en egen konstruktion. Den hall-
(Forts. på sid. 24.)
TEKNIKENS VÄRLD 2/50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>