Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hotet mot jordklotet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I en inkapslad navigationshytt ser man till att de anfallande småplaneterna exploderar i bitar.
HOTET MOT JORDKLOTET
römmen om resor genom världsrym-
PT har hägrat för människan allt-
sedan hon kommit underfund med att det
existerade en sådan rymd i vilken vår jord
svävade omkring. Men medan äventyrs-
författare än i dag sysslar med fantasi-
resor, som företas av Stålmannen och
hans medbröder har å andra sidan de ex-
akta vetenskaperna börjat kalkylera med
mera verklighetsbetonade resor genom
världsrymden grundade på påtagliga fakta.
Det Jules Vernes-projekt som skisseras
på dessa sidor har sett dagens ljus ur ett
reellt astronomiskt förhållande och hand-
lar om småplaneter som är farliga för vår
18
jords säkerhet och som rusar omkring i
rymden utan att riktigt kunna ta vara på
sig själva. Vi skall här berätta något om
förspelet till dessa småplaneters planlösa
färder.
En gång för länge sedan kretsade runt
solen ytterligare en stor planet förutom
de som i dag finns där — det var den
ryktbara — Transmarsienne, vars bana
sträckte sig mellan Mars och Jupiter. Men
planeten exploderade och dess splitter gav
upphov till hundratals >småplaneter» såda-
na som Ceres, Pallas och Vesta, som var
och en säkerligen inte är större än en
medelstor oceanångare,
kligtvis kom största delen av dessa
S laneter att även i fortsättningen
följa den gamla moderplaneten Transmar-
siennes bana — varigenom de inte på nå-
got sätt kom att oroa vår jord. Men ty-
värr råkade de återstående bege sig in på
en något snedare bana, som analogt med
vissa kometers passerar farligt nära jor-
dens årliga omloppsbana kring solen,
Dessa senare är — trots att de bär så-
dana poetiska namn som Amor, Eros,
Adonis och Hermes — inte mindre fruk-
tansvärda. Sålunda skulle Adonis, som ut-
görs av en grupp långsträckta klippkolos-
(Forts. på sid. 33.)
TEKNIKENS VÄRLD 2/50
; så 3 AE 2 i ä ig jorden.
Den interplanetariska striden kan börja: en radio- och radarstyrd rymdrobot skall söka slå knockout på en småplanet som med våldsam hastighet närmar sig j
i ä jä Åå »Ö Å kjutits till sådan höjd att de inte faller ned utan
k världsrymden med hjälp av två små »öar» som en gång upps at te É SR
BARR kring jorden sot konstgjorda månar, Från öarna har man uppsnappat och bestämt BORTOnen Er a vil
segången småplanet med hjälp av radargoniometri och vidarebefordrar meddelandet till den jordbundna radarstationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
