Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eldprov i kylrum, av C. E. Ravander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|
s
|
/
Konstgjorda solar kommer att
belysa våra gator och vägar.
De har nyligen haft Sverige-
premiär sedan de i kylrum
fått RkRänna på den nordiska
vinterkylan.
En närbild på den nya armaturen som man
hoppas skall leda till bättre belysning på
våra gator och vägar, Det behövs minsann,
EST
Morgondagens gatubelysning installerad på
en Londongata, Observera det jämna och
starka skenet som inte ger mörka punkter.
TEKNIKENS VÄRLD 2/50
Ett hundratal meter ifrån den plats diär den nya Ilysrörsbelysningen har satts upp på gården
till AB Davy Eobertssons maskinfabrik i Partille ligger en annan busshållplats än den på
bilden, Där kan man obehindrat läsa siffrorna på turlistan med lysrören som enda belysning.
ELDPROV I KYLRUM
et behövs bättre belysning på våra
gator och vägar, Stora viktiga trafik-
leder har belysningar som är under all
kritik. I våra större städer finns livligt
trafikerade gator som har så dålig belys-
ning, att en motorförare inte hinner se
trafikdelare och andra föremål förrän
han är så nära, att parkeringsljuset ly-
ser upp dem. Det är inte ofta man kan
köra med helljus i en stad. Och då skall
man inte heller behöva famla i mörker.
Det propageras mycket för ökad trafik-
säkerhet, men det sägs just inte ett ord
i det sammanhanget om bättre belysning.
En rätt gatubelysning skall ge vägbanan en
jämn och tillräcklig ljustäthet mot vilken
trafikanter och föremål syns som mörka
silhuetter. På alltför många gator och vä-
gar ser man bara mörker. Det skall sitta
tillräckligt många lampor på rätt plats för
att det inte skall uppstå några mörka
fläckar där motorföraren inte hinner upp-
täcka eventuella hinder i tid. Hur van-
liga dessa mörka fläckar är vet varje
motor förare.
Det är tydligt att vanliga glödlampor
inte löser problemet. Morgondagens gatu-
belysning måste man komma fram till på
annat sätt. Och av alla tecken att döma
har man redan löst problemet. Det åter-
står bara några tekniska förbättringar.
»Konstgjorda solar» är vad som behövs
— konstgjorda solar av en typ som ny-
ligen haft sin Sverigepremiär i all blyg-
samhet på gården till AB Davy Robert-
sons maskinfabrik i Partille utanför Gö-
teborg. Den nya belysningen är en lys-
rörsarmatur, men dock ingen vanlig lys-
rörsarmatur,
— Det är nämligen så att vanliga lys-
rörslampor är oerhört känsliga för kyla,
säger ingenjör Eric Möller 1- Elektroskan-
dia. i Göteborg, som har utfört den nya ter 40 sekunder.
anläggningen. En lysrörsarmatur med nör-
mal bestyckning tål en temperatur av lägst
+5 grader och det är minsann inte myc-
ket att komma med här i Sverige. Dess-
utom är den oerhört känslig för drag.
Armaturen som vi har satt upp i Par-
tille är av engelsk tillverkning. I England
har man kommit rätt långt med lysrörs-
belysning utomhus. Den börjar mer och
mer att införas som gatubelysning där
den har den oerhört stora fördelen att den
ger just en jämn och tillräcklig belysning
som tar bort alla mörka fläckar på väg-
banan. Men i England har man inte hel-
ler våra temperaturförhållanden att brot-
tas med. WVi har emellertid förbättrat
termostaten, dvs. > anordningen för den
termiska uppvärmningen. Det är nämligen
särskilt tändningen som är besvärlig.
Den armatur det här är fråga om har
tak, ändplattor och beslag av aluminium
som effektivt motstår all rostbildning.
Reflektorn är gjord av polerad aluminium-
plåt med en högeffektiv spegelglans av
hållbar kvalitet. Varje armatur har två
lysrör på vardera 1,5 m längd. I Partille
har vi satt upp tre armaturer som sitter i
strålform från en stolpe.
Innan vi satte upp dessa lampor gjorde
vi ingående prov just med tanke på ky-
lan. Vi lade in en armatur i ett av kyl-
rummen i Göteborgs hamn där det var
28 grader kallt. Båda rören tände efter
30 sekunder. Vid ett annat prov låg de
tända i kylrummet i fem timmar. Ström-
men bröts därefter och slöts igen varvid
rören tände efter fem sekunder.
I ett annat kylrum var temperaturen
—18 grader. I detta rum fick armaturen
ligga under 22 timmar innan strömmen
slöts. En vanlig lysrörsarmatur skulle
aldrig ha tänt, men dessa tände redan ef-
(Forts. på sid. 33.)
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
