Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hon sömmar utan tråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
Att sömmen, dvs fogen, blir både vattentät och lufttät och lika stark som materialet i
sig själv, visar disponent C. G. Karlström vid konpfektionsfabriken KASY i Stockholm.
rdet radio dyker snart sagt upp i de
flesta sammanhang, så att man blir
inte precis överraskad när radioingenjören
nu också börjat tränga in i sömmerske-
ateljén och förvandlat den klassiska sy-
maskinen till en svetsapparat. Ja, det är
nu inte allt material som den nya metoden
duger till utan än så länge är det endast
plast av olika sorter som kommer till an-
vändning. Det kan nu emellertid bli ett
nog så stort verksamhetsfält med tanke på
att regnkappor, badbollar, simdynor, upp-
blåsningsbara djur etc. numera med för-
del tillverkas just av plast.
Den amerikanska idén introducerades i
Sverige av verkmästare Agge Lind vid
konfektionsfirman KASY i Stockholm.
Redan 1945 var han färdig med den första
radiosvetsmaskinen med rullande elektro-
der och samma år började firman till-
verka regnkappor efter den nya metoden.
En ytterst märklig Sverigepremiär. Idén
har sedan fått ytterligare en ivrig före-
språkare i Sverige, nämligen ingenjör Per
Erik Jon-And — son till framlidne konst-
nären och dekorationschefen vid Operan —
som är verksam i Ljungskile, där han
bl. a. slagit sig på tillverkning av radio-
svetsmaskiner.
Symaskinen som används skiljer sig in-
te märkbart från den vanliga, men tittar
man närmare skall man finna att den sak-
nar både nål och tråd, >»sömmen> tillkom-
mer i stället genom högfrekvenssvetsning.
Om man pressar ihop två olika plaststyc-
ken mellan ett par metallelektroder mata-
de med högfrekvens på kanske 60—80
me/sek (motsvarande 4—35 meters våg-
längd) och en effekt på omkring 1.000
watt, svetsas de båda bitarna ihop på nå-
gon sekund. Att det behövs så hög fre-
kvens — vid högfrekvensuppvärmning
av järn räcker det med att använda lång-
våg — förklaras med att den molekylära
friktionsvärme som utvecklas i plastmate-
rialet är proportionell mot frekvenssvet-
sen. Sammansvetsningen innebär helt :en-
kelt en förändring av molekylernas lägen.
Populärt uttryckt torkas all vätska bort
ur materialet som smälter ihop.
10
Både Jon-And och Agge Lind har gjort
förbättringar och helt nya uppfinningar
sedan de började tillämpa den amerikanska
idén. Den förre startade 1946 firman
»Hf-teknik> (hf=högfrekvens) i Midsom-
markransen, men året därpå flyttade han
företaget till Ljungskile. Här har han vid
sidan om rena »>sömmerske»-verksamheten
utexperimenterat nya maskintyper och
har bl. a. patent på en sömsvetsmaskin och
en figursvetsmaskin. Med den förra kan
man sy precis som med en vanlig symaskin
— fogen matas automatiskt förbi svets-
elektroderna med en hastighet av 4 m/min.
Med figursvetsmaskinen kan man åstad-
komma t. ex. en 60 cm lång och 3 mm
bred fog på 1,5 sek. Jon-And har också
levererat flera svetsmaskiner till flera
företag i Sverige och även i utlandet.
Hos KASY i Stockholm har Agge Lind
länge "experimenterat flitigt med att få
fram ytterligare nya användningsformer
för radiosvetsmetoden. Han har också
lyckats konstruera en maskin som svet-
sar knapphål (!) — det har han f. ö.
fått patent på — och inom kort är han
klar med en ny maskin som fäster knap-
par med radiovågornas hjälp utan att nål
eller tråd behöver komma till använd-
ning. Och metoden går att begagna på
alla slags knappar sånär som på sådana
av metall. Vid KASY har man hittills
endast specialiserat sig på att tillverka
regnkappor med den nya sömnadsmetoden.
Även Nossebro i Västergötland ägnar sig
åt en liknande tillverkning.
en en annan användning av hf-gene-
ratorer, som ingenjör Jon-And har stora
förhoppningar på, är för trälimning. Ty
insätter man limfogen mellan ett par
elektroder, sker en härdning av limmet
— vattenångan försvinner på 10 sek och
limfogen är fix och färdig. Utan tids-
förlust kan det hoplimmade arbetsstyckét
matas vidare in i en annan maskin för
t. ex. fräsning eller kapning. Man kan
då övergå till att använda t. ex. punkt-
formade limförband, där man förut an-
vänt små stift för hopfästningen,
Radiosvetsmaskinen är lika
lätt att sköta som en vanlig
symaskin, men ger starkare
fogar, som blir både vatten-
och lufttäta
+
Det är lika enkelt att sy med radiosvets-
maskinen som med en vanlig symaskin, för-
klarar fru Elma Jangrell, Och det är ingen
risk för att man skall bränna fingrarna.
Knapphålsmaskinen har verkmästare Agge
Lind fått patent på. I ett moment svetsar
den ett snyggt knapphål i regnkappan.
TEKNIKENS VÄRLD 4/50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
