- Project Runeberg -  Teknikens Värld / Nr 4. 23 febr. - 8 mars 1950 /
21

(1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vi fjädrar hela dagen - Norge har snöbil! - Grundkänning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tillverkat bortåt en miljon olika fjädrar
— skiljer man endast mellan fem princi-
piellt olika grundtyper: ; ; FO Wan lr
tryckfiädern, som strävar att återta sim | RE 4 (ER ENE 0 BR per. MUDDRAD
Jjängd när man tryckt ihop den — som ; VASA NS 3 | SKEN Å
ventilfjädern i en bilmotor,

dragfiädern, som strävar att återta sin
ursprungliga längd när man dragit ut den 8 ;
— som fjädrarna i en muskelstärkare, ; ; foam ’ DRAGANDE
torstonsfjädern, som gör motstånd mot É | AÅ1| HBOGSERARE
vridning — som de i gångjärnen på en ! - é 33 a
dörr som stänger sig själv,
plattspiralfjädern, som gör motstånd mot

vridning 1 sitt eget plan — som den hår- - = ”

fina spiral som håller oron i en klocka i = | BÄRGNINGSFARTYGET . RTR

svängning, och slutligen »SALVAGER » HÄ TV He ö = oem
”plattfjädern, som gör motstånd mot ; - FR KG is : flöda = & BARGNINGSFARTYGET

fjädrarna på en bil eller järnvägsvagn.
Hur gör man då en. spiralfjäder? En-
staka fjädrar tillverkas givetvis mer eller
mindre för hand, men så snart det blir
fråga om större partier sköter automat-
maskiner om själva upplindningen av fjäd-
rarna, såvida det inte gäller mycket gro-
va fjädrar av material från cirka 10 mm
och uppåt. För sådana fjädrar sker till-
verkningen efter något olika metoder om
fjädern kan lindas kallt eller om ämnet
först måste uppvärmas till rödvärme.
Det ojämförligt stöfsta antalet fjädrar
lindas emellertid i automatmaskiner som
spottar fram fjädrarna med stor hastighet
sedan de en gång blivit inställda för fjäd-
rar av en viss storlek och typ. En sådan

böjning — som bladen i upphängnings- : ; ; a s på i »WINDLASS»

maskin kan producera ända upp till 15.000 Era ÅRA za ; ÄR ; | ; Ads kö 2 å A KABLAR SOM UT-

små spiralfjädrar i annen Sr rv de RN SCR b SEDER GÅR FRÅN VIN-
Dessa automatmaskiner, vars storlek ; SED säl "göt EPITETET ad SCHAR OMBORD

varierar från en liten skrivmaskins till en För NE RSS 2 7 fer Idee

medelstor bils, tillverkar fjädrar med: vitt : 7 | | Ja ; rn TILL ANKAREN

varierande storlek, form och typ. I meka- ; a ES å Ej j 3 E AE FANTA

niskt avseende skiljer sig emellertid den > ; j

mindre maskinen — som kan tillverka

fjädrar av 0,1 mm tråd med en fjäder-
kraft av några få gram och föga tjockare
än ett hårstrå — endast obetydligt från
den största maskinen: som kan förvandla
10 mm tråd till väldiga fjädrar med en
takt av minst en fjäder i minuten.

DE härdade tråden matas fram mellan

en serie valsar mot ett stål som tvingar

den att ändra riktning och vrida sig i spi-

ralform. Genom maskinens inställning

fixerar man önskad diameter och stigning,

och den senare kan varieras på sådant sätt
: (Forts. på sid. 34.)

SEN det även slits hårt på de
Snöbilen är inbyggd med 10:å 12
later och kommer upp i en hastighet ATS
av 50 km/t. Den är inte lika lätt att GRUNDRK Å NNING
köra som en vanlig bil: växlingen är äl
densamma men måste ständigt bytas. En ;
bra lärare i konsten är emellertid direk-
tör Erling Fris-Thofte på Fossheims
Turisthotell i Valdress, som kör turis:
ter dagligen upp till fjälltopparna och
som också gett Teknikens Värld en
tion i snöbilskörning. SR
Det blir förstås Jätt isb dun
fönsterrutorna i snöbilen, men med I
v en tygpåse. med vanligt "koksalt

Det amerikanska slagskeppet »Mis- de winschförsedda bärgningsfartygen

Souri» gick nyligen på grund på en gytt- >Windlass> och >Salvager>» gjordes fast
jebank i Chesapeakebukten i närheten av «akter ut på slagskeppet. Fem sjögående

Norfolk. Slagskeppet stod hårt på, och bogserbåtar, som hölls tillsammans med

man fick göra flera fåfänga försök att — en ledarbåt, och två mindre bogserbåtar
ta det av grundet. Man planerade där- UTOSKIAKLAD FrSaAMI MA CSIda bn MED eh
"för ett stort upplagt bärgningsföretag halv sjömil långa sträckan mellan >Mis-
till i början på februari, då tidvattnet — souri> och farleden muddrades upp av
skulle stå som högst. >Missouri> fick <ett mudderverk. Med ytterligare två bog-
själv göra det största arbetet. Kraftiga serhåtar arbetande långsides med slag-
winschar på slagskeppets däck halade in skeppet lyckades man till slut få det av

nio kablar, som gjorts fast vid fyra tons grundet. >Missouriy får nu ta igen sig

TEKNIKENS VÄRLD 1/50 ankare på havsbotten. Två kablar från på ett varv för översyn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 18 23:48:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tv/1950-4/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free