Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Radar avslöjar trupprörelser - Närmare helvetet! av Bengt Svedberg - Lättviktaren växer till sig, av Sven Salonius — Arne Rygin - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
RADAR AVSLÖJAR...
Forts. fr. sid, +
"Tydligen är den tid inte längt avlägsen, då man bara
behöver rikta in någon mekanism mot ett visst mål, var-
efter kanonerna eller granatkastarna automatiskt skju-
ter mot detta — och radaranläggningen ser till att Ppro-
jektilerna också träffar.
Det är dock på robotbombsförsvarets område som det
viktigaste intresset för radar just nu utvecklas -
och särskilt i fråga om automatisk mälföljning. Hur hört
uppdriven följsamhet radarsträlen härvid äger visades
nyligen vid en demonstration i London med hjälp av eu
modell. Ett med färgat ljus belyst modellflygplan ro-
terade här framför en mörk »bakgrund» och belystes av
en sökande ljussträle, Vit färg på modellen reflekterade
ljnset tillbaks motfotoelektriska celler vid strålkällan. De
strömimpulser sém uppstod styrde kontrollerna så att
strälen följde -varje minsta rörelse hos flygplanet.
Hur kinsligt mälföljningsapparaten arbetar kunde ock-
så mätas genom att rikta strålen mot någon viss person
i rummet. Niär denne’sedan sprang fram och tillbaks i
salen sedan strälen en gång »lästs fast» vid honom, var
det omöjligt för honom att skaka av sig den som auto
matiskt förföljde honom!
Vid målföljningsradar i verkligheten drivs antennen
antomatiskt av elektriska motorer som påverkas av de
impulser som reflekterats mot målet,
NÄRMARE HELVETET
Fuörts. fr. sid: 9:
motsvarande temperaturer på hundrämiljontals grader
som i solens inre — en allt bortsopande orkanartaed bläst
samt livsfarlig gammasträlning, och med ett verknings-
område på marken ojämförligt mycket större än i fråga
om den hittill» anvinda uranbomben. (Fig. 5.)
Det existerar en övre griins för uranbombens storlek
betingad väsentligen genom storleken hos den kritiska
massan, som inte fär överskridas då i annat fall kedje-
reaktionen skulle igångsiättas redan vid bombens till-
verkning. Men »H»-bombens storlek begränsas enbart ;5e-
nom lastkapaciteten hos det bombplan som skall bära
den mot målet — den kan alltså göras hur stor som belst
i motsats till uranbomben;
Storleken hos den senare bestäms till en vikt av
mellan 1 och 10 kg hos uranmassan — genom storleken
bos den »kritiska massan» som sätter i gäng kärn-
klyvningen.
Ett av de problem som är förknippade med att fram-
ställa en »H»-bomb är den form i vilken det tunga vitet
skall medföras. I gasform skulle det inte få tillräcklig
täthet även om gasen komprimerades, sävida det inte in-
rymdes i en gasbehällare som skulle bli alltför tung för
alt kunna transporteras med ett flygplan.
Det skulle emellertid vara möjligt att fylla bomben
med tungt vite i flytande form, men detta skulle återigen
erbjuda stora svårigheter, eftersom vite förblir i vätske-
form endast vid mycket låga temperaturer. Det tycks
därför som om den enda utvägen vore att använda vätet
Lundet i en kemisk förening i fast eller flytande -tillstånd.
Man har även föreslagit användningen av litiumhydrid, en
föröning som kan erhållas genom att förbränna litium i
väte, ett iimne som man f. ö. får till relativt billigt pris.
Det har fastslagits av vetenskapsmännen att det råder,
föga tvivel om att man inom en nära framtid har skaf-
fat sig medel för att genom en slags kedjereaktion för-
störa hela jordklotet enligt de principer som användes i
»H»-bomben!
Bengt Svedberg
LÄTTVIKTAREN VÄXER ’TILL SIG...
Forts. från sid. 13
användes speciella provbänkar där cyklarna under loppet
av några dagar utsattes för päfrestningar som motsvarade
flera års körning. Man gjorde allt för att köra sönder
bäide motorer och ramar — utan att lyckas.
Men proven omfattade inte endast, konstruktionsdetaljer
— iäven olika material och legeringar underkastades nog-
granna laboratorieproy och därvid använde man de allra
senaste metoderna på området, bl. a. radioaktiva ämnen.
(Skall maskinen med tanke på detta kallas den svenska
»atomcykeln» ?)
rrillverkningen av 27:an har ännu inte kommit i gäng
i full omfattning och hittills har endast nägot över 500
maskiner limnat fabriken. Vid full produktion, räknar
man med att kunna tillverka omkring 300 -maskiner i
veckan och innan årets slut hoppas man vara uppe i en
sammanlagd summa på ca 15.000 maskiner. Alla dessa
kommer emellertid inte att rulla på svenska landsviägar
tan en del skall gå på export.
Motorn är treväxlad och kan erhållas med kombinerad
hand- och fotväxel. Fotväxeln är emellertid av förenklad
typ och växlarna matas inte in stegvis med pedalen åter-
Forts. på sid. 51
TEKNIKENS VÄRLD 1/50
MASONITE
P. WIKSTRÖM J:OR
Sa TEL.10 9925 ON
DIESELMOTORER « GLÖDSTIFT-
MOTORER «+ U-KONTROLLMO-
DELLER + BALSATRÄ = RIT-
NINGAR t. FLYGPLANMODELLER
f. RADIOSTYRN. « U-KONTROLL
OCH FRIFLYKT etc.
PRISLISTOR SÄNDAS MOT
BYGGSATS TILL
OVANSTAENDI
AROS PAM SEN LD 20 ÖRE I FRIMÄKEN. tor
Kr. 28:—. Monter,
vagn Kr, 40:—.
Firma ESKADER
1 cm? MK 1 »Bee»
Körklar dieselmo-
av
fäbrikat: Pr st.
endast Kr. 39: 50.
Gumshornsgatan 8, STOCKHOLM. Tel. 62 18 53.
engelskt
MEDALJER, PLAKETTER
FÖRENINGSMÄRKEN
KLUBBMÄSTERSKAPSTECKEN
Skisser och kostnadsförslag fritt på begäran.
SPORRONG & CO.
KUNGSGATAN 17, STOCKHOLM 7.
Telefon: 22 56 60
Bilreparatörskurser
törer börja den 6 mars, 3 april
2— månaders utbildningskurser
2
bilrepara
maj 1950.
6 veckors
maj 1950.
Svetsningskurser SNVECSOTS kombinerade FS och elektriska svets
ningskurser med praktik samt
gas- eller elektriska svetsningskurser med prak-
; tik börja den 6 mars, 3 april
Handelskurser Handelskurs i praktisk kontorsutbildning om
Prospekt och upplysningar mot
tidningens namn angives.
fattande 3 månader. Börjar den
aug. 1950.
porton,. dä
SKÖVDE PRAKTISKA SKOLA
Döbelnsgatan 9 Skövde
Tel. 1249
2»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
