Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grammofonförstärkaren provkörs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TY:s grammofonförstärkare ger musik åt
en hel klubblokal — här avlyssnas den i
färdigt skick av YPV-sekr. Barbro Ljusberg,
ver fler kopplingselemenf äger en del
nackdelar vid mycket svaga och mycket
starka signaler.
Mad beträffar katodföljarkopplingen har
denna också valts i den dubbla avsikten att
förenkla konstruktionen och förbättra
ljudegenskaperna, — Förstärkarsteg — med
katodföljarkoppling eller som man kans-
ke lämpligen bör kalla det »anodjordat =
förstärkarsteg» — eftersom anoden här ur |
växelströmssynpunkt blir jordad — fick
sin första praktiska användning under kri-
get i rådarapparater som ett billigt medel
för att anpassa en hög impedans till en
låg impedans i spänningsförstärkarsteg.
Men samma problem existerar också
alltid i en ljudförstärkare, där det gäller
att anpassa mellan slutstegets belastnings-
impedans, som är av storleksordningen
25.000 ohm, och högtalarens låga impe-
dans, som är av storleksordningen 10 ohm.
För att anpassa mellan så vitt skilda
impedanser behövs en utgångstransfor-
mator med stort omsättningsförhållande,
nämligen många varv hos primären och
få hos sekundären. Men ju fler varv
transformatorn har, ju dyrare blir den.
Därför är det önskvärt att kunna minska
belastningsimpedansens storlek — och
detta kan man här i det anodjordade ste-
get göra genom att placera denna impe-
dans mellan katod och jord i stället för
mellan anod och jord. Ur växelströmssyn-
punkt är det annars inte av någon bety-
delse var man placerar hbelastningsimpe-
dansen.
| oo oe oo
I
i
äl W:s grammofonförstärkare som utför- = kristallpickup, vars nältryck kunde upp- Utom den fördelen att utgångstransfor-
| ligt beskrivits i de två föregående mätas till ca 30 g — nåltrycket skall ligga - matorn blir enklare blir det även en jäm-
numren är nu färdig och vi hoppas att vid 10—35 g —, var dock en skiva av nare frekvenskurva genom det anodjor-
de som eventuellt gett sig på att bygga exakt samma märke och med samma in- dade steget. Alla resonanstoppar hos trans-
den nått samma goda resultat som för- spelning ännu efter cirka tusen spelnin- — formatorn och högtalaren — varigenom |
fattaren till dessa rader. Det kan vara gar jämförbar med en ny. förstärkningen blir speciellt hög vid re-
skäl att nämna att förstärkaren för vår Men nu är det kanske lämpligt att säga sonansfrekvenserna — dämpas nämligen
del redan sparat in ex grammofonskiva = några ord om den valda förstärkarkopp- = ut genom det låga motståndet hos trans-
genom mindre förslitning av skivan. Med = lingens egenskaper. Konstruktionen har <formatorns primärlindning.
den mekaniska pickup, som förut användes => kallats »direktkopplad förstärkare med ka- Det är också av intresse att notera att
och som visade sig ha-ett nåltryck av todföljarkoppling> och vad. detta innebär slutröret, 6V6, som är en pentod, här
ca 100 g — det kan uppmätas genom att skall förklaras under hänvisning till sche- — körs i triodkoppling i det att anod och
lägga pickupen på en brevvåg som hålls mat i föregående nummer. Direktkopp- — skärmgaller är hopkopplade. Någon för-
i jämnhöjd med skivtallriken och tätt in- lingen innebär sålunda att man direkt stärkning får man härigenom inte ut,
till denna —, var nämligen en skiva efter = kopplar det första rörets, förstärkarrörets, utan denna blir tvärtom alltid mindre än
bara några hundra spelningar praktiskt = anod till andra rörets galler — utan att I. Men det är inte heller meningen utan
taget förstörd. använda den gängse motståndskondensa- detta rör skall endast styras ut till att av-
| Med användning av denna elektriska torkopplingen, vilken förutom att den krä- ge tillräcklig effekt. JAN,
I /
| ARTS EAS a Ra äl ED Anse är Eg Ad ML LE FEL Tä ANNES ee Lar
| ASSR .
| > BELASTNING 502 z
Frekvenskurva = EE frön RR
Den frekvenskurva som återges hiir är IRA LINA OB
upptagen på Tekniska Högskolans Institu- LA —
| tion för radioteknik med ett sinnrikt in- / S
| strument för automatisk upptagning uv 7 0
frekvenskurvor, Kurvan visar en variation I FT |
hos förstärkningen med högst 3 decibel 3 5 -
inom frekvensområdet 40—15.000 p/s, vilket
är mer än tillräckligt för de största an- Hä
språk på ljudkvalitet. Normalt kan det ;
mänskliga örat inte uppfatta ljudvariatio-
ner som är svagare än 2,5 å 3 decibel, Vid ;
| miitningen mifttes uteffekten i ett mot- 30 a
stånd på 5 ohm, som inkopplats mellan |
högtalarklämmorna och ungefär motsvarar É
motståndet i talspolen hos en för förstär- z )
karen lämplig högtalare, s X ;
i o 50 > 100 200 500 | 4000 2000 5000 10:090,—20.000 P/s
22 <> f å | , [
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
