Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En flygares liv, av T. S. - Luftens betvingare till lands och till havs - Flottans broder, av Per Floderus - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr RR REN
TT ÖN re NN Ne FRA NLA
EN FLYGARES LIV vv. Forts. från sid. 32
(vid sidan av »vanlig» militärtjänst) och till att till-
verka historiens första svenskbyggda flygplan. Detta skedde
i en källare vid Östermalmsgatan i Stockholm, där von
Porat tillsammans med ett par andra flygfrälsta, däribland
en skicklig flygingenjör vid namn Fjellbäck, tillbringade
sina kvällar och nätter. I sin iver glömde man bort proble-
met hur planet, som var en Nieuport-kopia, skulle kunna
tas ur källaren. Till sist löstes problemet genom att man
transporterade upp flygkroppen sektionsvis genom trappan
och tog ut vingarna genom ett häl i taket. Delarna jämte
reservvingar forslades sedan till Malmslätt utanför Lin-
köping där planet monterades och provflögs inför represen-
tanter för regeringen på försommaren 1913. Allt klaffade
utmärkt, planet inköptes och den svenska fiygplansparken
hade därmed vuxit till tre plan. Några större inkomster
gjorde sig tillverkarna inte. För allt sitt arbete fick von
Porat således inte mer än 400 kr. Men det var inte peng-
arna som betydde något. Huvudsaken för de unga flygarna
var att de fick arbeta på det de trodde på och få bidra till
att föra utvecklingen vidare.
Sommaren 1913 kom den lilla militära flygavdelningen i
gång på allvar. Man flyttade till Malmslätt — svenskt flygs
vagga — och här gjordes fr t ) i snabbare tempo än
man vågat hoppas. Under 1913 tillkom ytterligare en ma-
skin, ett Fahrman biplan. Det hade ett galler framtill och
ingen flygkropp och var allt annat än en skönhetsupp-
levelse. Men det gick att flyga och det var huvudsaken.
Vid fälttjänstövningarna i Skänninge på hösten visade
militärflyget äntligen vad det kunde åstadkomma. Dess
spaningsuppdrag (det var inte tal om något annat än spa-
ning på den tiden) lyckades genomgående och resultaten
visade sig vara mycket betydelsefulla.
1914 kom kriget och därmed en vidgad förståelse för
militärflyget. Så många civila plan som fanns i landet
inköptes och ett par utländska på tillfälligt besök i Sve-
rige beslagtogs helt enkelt. Däribland befann sig en tysk
Albatross och ett par franska Bleriot-plan. På så sätt steg
antalet plan snabbt mot dussinet. Sommaren 1914 blev otur-
sam för von Porat. Han störtade vid Skillingaryd och ska-
dade sig svårt. Ett helt år fylldes sedan ut av sjukhusvistel-
ser och kryckor innan han åter var »fit for fight». Han
haltade när han 1915 kom i tjänst igen och det gör han
fortfarande, men detta har aldrig på något sätt minskat
hans flygförmåga.
Utvecklingen gick snabbt även på den tiden och 1916 be-
hövdes det större livsrum och en rationellare organisation
för militärflyget. Den 1 januari 1916 tillkom »Flygkompa-
niet», ett. relativt självständigt vapenslag, som med den
äran skulle föra flygets utveckling vidare fram till den dag
då vårt nuvarande flygvapen kom till, dvs. den 1 juli 1926
— för 25 år sedan alltså.
Hamilton var Flygkompaniets förste chef. Han efterträd-
des av Ernst Fogmanh, som i sin tur (1920) följdes av Gösta
von Porat. »Po» var sedan kompaniets chef fram till 1926.
När han tillträdde sin befattning som flygchef hade von
Porat bakom sig ytterligare en sejour vid franska flygskolor
och halvannat år som chef för flygplanstillverkningen vid
Södertälje Verkstäder, som hade högkonjunktur under för-
sta kriget. äl
Vid sitt tillträde som flygkompanichef fick von Porat
överta ett 100-tal flygplan av olika modeller och årgångar.
Dessa var visserligen avsedda att vara krigsplan, men me
sina dåliga, otidsenliga motorer (tysk efterkrigsrealisation)
skulle de knappast ha dugit under krigsmässiga förhållan-
den. De dög emellertid utmärkt som skolflygplan, och den
hårda utbildning, som kompaniet gav sin flygande perso-
nal, skänkte landet en visserligen liten men i ala av-
seenden förstklassig flygarkår. 66 officerare var i aktiv
tjänst när tjugotalet bröt in och av dessa hade nästan
samtliga fått sin utbildning hemma i Sverige. De fick först
officersutbildning i vanlig ordning vid armén, varefter ett
begränsat antal lyckades komma över till Flygkompaniet,
där de flygutbildades.
Så kom då 1926 och med det året värt moderna flyg-
vapen. Vad som här hänt sedan dess är egentligen utanför
ramen för denna artikel, men det kan vara intressant att
med nägra få ord följa den populäre flygkompanichefen
sPos» vidare öden. Vi fick 1926 sex olika flygkårer. von
Porat blev till en början chef för tredje och fjärde flyg-
kårerna och ambulerade som sådan mellan Östersund och
Malmslätt under flygvapnets första år. Från 1934 till 1941
blev det bara gamla kära Malmslätt för von Porats del. 1941
lämnade översten östgöta flygflottilj och tjänstgjorde i
flygstaben till dess han 1942 blev chef för den legendom-
spunna, under kriget så viktiga flygbaskåren i Luleå. 1946
drog »Po» sig tillbaka med pension efter 3412 år som aktiv
flygare. T. S.
FLOTTANS BRODER... Forts. från sid. 18
de undgå flygspanarens öga registreras nu på radarskär-
men, vilket avsevärt försvårar för en fiende att osedd smy-
ga fram över havet för att insätta sitt anfall. Inte heller.
fiendens verksamhet i närheten av hans egen kust får
Forts. på sid. 35
TEKNIKENS VÄRLD 13/51
— med lön under utbildningstiden
Ynglingar i åldern 15-—17 år med håg och fallenhet för mekaniskt
verkstadsarbete kunna beredas anställning vid vår yrkesskola. Ut-
bildningstid 3 år. Lön under hela utbildningstiden. Helinackorde-
ring för ett begränsat antal i våra lärlingshem.
Anmälningar, åtföljda av betygshandlingar, skola vara oss tillhanda
senast den 30 juni och ställas till Arbetarekontoret, AB Atlas Diesel,
Stockholm 1.
Personlig hänvändelse kan även göras till vårt anställningskontor
vid verkstäderna i Sickla varje vardag kl. 12—14 eller per telefon
44 95 40, anknytning 232.
YRKESSKOLAN
NETZLERS TEKNISKA INSTITUT
2 Långg.4 B (vid Järntorget) Göteborg e Inspekt. Prof. GÖSTA BODMAN
VERKMÄSTAREEXAMEN från dagskolan efter 4 (resp. 8) mån:s kurs,
från aftonskolan efter 8 (resp. 12) mån:s kurs i Väg- och Husbyggnads-,
Motor-, Maskin-, Elektro-, Kemi-, samt Värme och Sanitetstekniska
facken och specialkurs i Radio. Fackskola i skeppsbyggeri. Elektr.: in-
stallatörskurser under Kungl. kommerskolHegii kontroll. B- och C-kurser.
Enda tekniska institut i västra Sverige som har ingenjörskurser som
överbyggnad på Verkmästareexamen BÅDE i en dag- och en afton-
skola med examen på kortaste tid. — Nya Verkmästarekurser börja den
20 aug. Nya Ingenjörskurser börja den 22 aug. Begär prospekt. Angiv
om möjligt vilket fack som önskas.
Telefon 145939 « ANMÄL I TID!
KÖPINGS TEKNISKA INSTITUT
Dag- och aftonskola. Ingenjörs-, verkmästare- och förmansexamen.
Maskinteknik m, verkstadstekn. Teleteknik m. radio- o. radartekn.
Läga levnadskostnader, c:a 100 kr lägre pr mån. än i Stockholm
och Göteborg. Höstterminen börjar 1 sept. Begär vår studiehand-
bok! Uppgiv facklinje, ålder, praktik m. m. Åberopa denna tidning!
Murmästaregatan 9 A « KÖPING »« Telefon 113 16
INGVAR LILLIEROTH, Civilingenjör, Rektor
Telegrufverkets Verkstads Verkstadsskola
i Nynäshamn
kommer att antaga elever i åldern 15—17 år för utbildning till verktygsarbetare,
instrumentmakare och maskinreparatörer.
Nya kurser börja den 3 september 1951, Inträdesansökan skall vara insänd
före juli månads utgång.
Närmare upplysningar lämnas på begäran.
TELEGRAFVERKETS VERKSTAD NYNÄSHAMN
V. g. sänd mig Eder broschyr »>Orientering för inträdessökande till Felet
verkets Verkstadsskola>.
NL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
