Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vi får nya bombskydd! av Gösta Smitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2/51
Förste byrdingenjör Gösta Smitt:
VI FÅR NYA BOMBSKYDD!
e moderna krigsmetoderna, och då kanske främst
den militära flyg- och robottekniken, har tvingat
oss att planera och vidta omfattande skyddsåtgärder
för att skydda civilbefolkningen och vissa i krigs-
tid särskilt betydelsefulla anläggningar. Utvecklingen
på detta område visar med tydlighet att skyddet i
största utsträckning måste inriktas på fullträffsäker-
het, d.v.s. motståndsförmåga mot de mest förödande
av nu kända och inom överskådlig framtid förut-
sedda angreppsmedlen.
Byggandet av skyddsrum för befolkning och civil-
försvar började för ett tiotal år sedan, och sedan
dess har det skett en fortlöpande utveckling. Vi äger
goda naturliga skyddsmöjligheter inom vårt urberg,
som medger skydd mot snart sagt alla bomber, in-
begripet atombomber och superätombomber.
De anläggningar som nu projekteras och byggs i
berg är en produkt av ett intensivt forsknings- och
försöksarbete. Numera går det att bygga berganlägg-
ningar av olika slag, som i allt väsentligt kan jäm-
ställas med motsvarande anläggningar ovan mark,
I vissa fall erbjuder berganläggningen till och med
vissa företräden framför ovanjordsanläggningen. Den
primära faktorn vid en berganläggning utgör berg-
täckningen, vars tjocklek och godhet ur hållfasthets-
synpunkt är avgörande för anläggningens skydds-
värde. Om man har en täckning av ca 15—20 meter
erhåller man skydd mot fullträff av de tyngsta
»kvartersbomber> och mot atombombens alla verk-
ningar, således även mot värmestrålning, luftstöt
och radioaktivitet. Kravet på bergtäckningens tjock-
lek har avsevärt stigit sedan den tid de första
bergrummen kom till, och man kan måhända fråga
sig om dagens krav kommer att uppfylla framtidens.
Den kunskap man äger om explosionsförlopp och där-
med sammanhängande frågor synes borga för att så
blir fallet.
De berganläggningar som nu uppförs skall använ-
das såväl i fred som krig. Detta ställer särskilt höga
krav på lokalernas allmänna byggstandard. Inverkan
av det fuktiga och kalla berget borttas genom att man
1 berget. helt enkelt bygger en inre byggnad försedd
med alla tekniska arrangemang nutida byggindustri
kan uppbringa.
Lokalerna förses sålunda med ventilationssystem
dimensionerade för att kunna till- och bortföra luft
under alla de varierande förhållanden, som kan upp-
stå. Stor vikt läggs på lokalernas färgsättning och
belysning, vilket ju betyder så ofantligt mycket för
trivseln, det må nu vara lokaler ovan eller under
TEKNIKENS VÄRLD 2/51 s
mark. Den tekniska utrustningen kompletteras med
reservanordningar för elkraft, värme och vatten.
Ingångar och öppningar är de partier som är svå-
rast att skydda effektivt. Vid allt skyddsrumsbygge
tillämpas principen att samtliga anläggningsdelar
skall vara ungefär jämstarka, vilket gör att skyd-
det vid öppningarna blir förhållandevis komplicerat.
Detta gäller främst skyddet mot den luftstötvåg som
alstras vid bombdetonationerna. Våra nyanläggningar
ar 1 detta hänseende högst avsevärt förbättrade i
jämförelse med äldre anläggningar. Flera olika prin-
ciper tillämpas. Sålunda kan luftstötvågen ledas vid
sidan av öppningarna med resultat att den mesta stöt-
effekten blåser förbi. En annan utformning av skyd-
det vid ingången grundas på tryckförhållanden som
uppstår vid reflexion mot tunnelväggen. I vissa av-
seenden kan likheter göras med principer tillämpade
på ljuddämparkonstruktioner.
Förutom skydd mot sprängverkan, splitter, luftstöt-
våg och radioaktivitet tillkommer gasskyddet som in-
går som del i luftkonditioneringssystemeéet.
Där berg eller sten inte finns att uppbringa måste
man anordna fullträffrum av betong med ovanlig-
gande skyddsmantel. Det är ganska svårt att ersätta
berget med ett konstgjort skydd. Tillämpning av
nyare tids skyddsteknik möjliggör emellertid detta i
mycket stor utsträckning. Även i detta sammanhang
utnyttjas graniten för att åstadkomma ett skyddande
hölje som kan isolera det underliggande skyddsrum-
met. Vid byggandet av betongrummen tillämpas i öv-
rigt i stort sett samma skyddsprinciper som vid berg-
rummen, utformningen av de enskilda delarna skiljer
sig dock ganska väsentligt.
Detta framträder ytterligare markant vid fullträff-
säkra betonganläggningar för mera speciella ändamål,
t.ex. pumpverk, elyerk och liknande.
Som förut nämnts avser man att i största utsträck-
ning göra de underjordiska fullträffsäkra skydds-
rummen räntabla genom fredsutnyttjande. Byggandet
under mark, särskilt i berg, synes framledes ha för-
utsättningar att jämväl få betydelse ur allmän sam-
hällelig synpunkt i våra tätorter där marken mången-
stades måste utnyttjas till det yttersta. I så måtto kan
skyddsrumsbyggandet måhända bidra till att föra
fram nya byggidéer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
