Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värme utan värmeledning, av Bengt Svedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRME UTAN VÄRMELEDNING
Bristen på bränsle
Luftin
Ett FÖRR
är åter stor.
nytt varmesystem
x vå Springa mr I -Imventil
: . AN Tosan ct FÅ
utan värmeledning NEN
men med varma golv
spar bränsle och
ger jämnare tempe-
ratur och dragfria
våningar.
Reportage: Bengt Svedberg
olvdrag är något som man inte kan
komma ifrån inte ens i hus med det
allra modernaste oljeledningssystem, även
om rumstemperaturen är över 20 grader.
Vem kan förresten hålla det med nuva-
rande bränslebrist?
Men det finns dock några undantag
från denna regel — nämligen en 700—800
villor i vårt land, där det inte drar kallt
från golvet, utan där man tvärtom har
varma golv. I dessa villor, varav det bl. a
finns en hel rad i Tallkrogen utanför
Stockholm, kan man med en känsla av
välbehag gå barfota på golvet, småbarn
kan leka där utan att man behöver lägga
filtar inunder dem och golvdrag ar ett
okänt begrepp.
Men vad mera är — systemet »varma
golv> ger inte bara en ändamålsenligare
uppvärmning av villan. Man får därtill
på köpet en prima luftkonditionering. Rö-
ken från husfaderns pipa eller cigarrett
försvinner snabbt och omärkligt ut genom
returluftsgallret utan att det minsta lilla
drag märks... Det finns en nybyggd vil-
la med systemet varma golv i Stock-
holmstrakten, där man inte öppnade fönst-
ren på tre månader, därför att fönster-
bågarna hade svällt, men trots detta hade
man ständigt frisk och ren luft inomhus.
Som ifråga om så många andra märk-
liga uppfinningar är principen för syste-
met varma golv mycket enkel — ja, enk-
lare än den för radiatoruppvärmning. I
stället för att först värma upp vatten i
den centrala värmeanläggningen och sedan
distribuera vattnet genom rörledningar till
radiatorerna i olika rum, för att radiato-
rerna skall få värma upp den omgivande
luften, värms här luften direkt upp i den
s
Reglerbor
springa i
golvsockel
RUM
Värmeströlning från golv
Huvudkanal!
I
Golvbjälklag utformat
till varmluftskanaler
KÄLLARE
Så fungerar systemet »varma golv».
TERMOVENT
varmluftsapparat
Värmepanna
Ytterluft sugs in genom ett intag vid
taket och blandas med returluft från våningen i prdportioner som kan reg-
fr leras med en ratt. Luften uppvärms från början i en apparat i källaren.
centrala värmeanläggningen och pumpas
sedan i form av varmluft ut genom ka-
naler under golven.
Via en reglerbar springa i den special-
konstruerade golvsockeln pressas sedan
denna varmluft in i rummen, passerar vi-
dare ut antingen ovanför eller under dör-
rarna — i förra fallet genom speciella re-
turluftuttag, i senare fallet genom avsak-
nad av trösklar — och sugs ut genom ett
för hela lägenheten gemensamt returluft-
galler, som kan sitta t. ex. 1 hallen.
Rummen kommer på detta sätt att få
ungefar 50 procent av-sin värme genom
strålning från de varma golven, och 50
procent genom den varmluft som ström-
mar in längs väggarna.
Man kan sedan precis som vid radiator-
uppvärmning reglera värmen i varje rum
genom latt ställa in en liten manöverspak,
som sitter vid änden av inblåsningssockeln,
Härigenom regleras tillförseln av varm-
luft.
Hela detta luftkonditioneringssystem för
en 1-familjsvilla drar ändå inte mer än
60 watt i strömåtgång — för den nästan
ohörbara fläkten i varmluftsanläggningen
i källaren. Till skillnad från oljeeldnings-
aggregat, som dånar genom hela huset, är
varmluftsanläggningen så tystgående, att
man knappast hör något Se om man
står tätt intill den.
När Teknikens Världs Medarbetare be-
söker en villa ute i Tallkrogen, kan vi
också konstatera att det känns betydligt
behagligare och jämnare varmt här än i
en bostadslägenhet i allmänhet. Det är på-
fallande att det inte ’ drar någonstans i
villan och ändå är det ingenstans för hög
temperatur.
En av orsakerna till att det känns så
mycket jämnare varmt här än i hus med
radiatoruppvärmning ligger i att kroppen
här utsätts för värmestrålning var man
an befinner sig — inte enbart tätt intill
värmeelement eller kaminer.
Ett belysande exempel på att det känns
relativt varmare med varma golv än med
annat uppvärmningssystem ger förhållan-
dena vid konserthuset i Örebro. I entré-
hallen uppvärms nämligen golvet elektriskt
— främst med avsikten att snö och slask
lättare skall smälta och torka upp. Men
trots att temperaturen i denna entré hålls
vid endast 15—17 grader, medan den i
den innanför liggande foajén uppgår till
20 grader, tycker man, att det är varmt
och skönt ute i entrén, men däremot kallt
och dragigt i den >varmare» foajén.
Det bör även framhållas, att luftcirku-
lation genom huset inte enbart beror på
att det sitter en fläkt i systemet. En starkt
bidragande orsak är även de temperatur-
skillnader som uppstår mellan de olika
varma ytorna i rummen. Den av det var-
ma golvet uppvärmda luften stiger uppåt
mot taket och kan där sedan släppas ut
genom någon ventil. Hade man inte ord-
nat någon varmluftströmning utan i stäl-
: let värmt upp golvet t. ex. genom, inbygg-
da elektriska element, skulle ett naturligt
drag i rummet i alla fall uppstå från golv
till Hale En friskluftsventil nere vid golvet
och en returiuftventil uppe vid taket skul-
le räcka för att åstadkomma en luftkon-
ditionering utan fläkt, som driver fram
luften.
Bland många andra finesser hos anlägg-
ningen kan nämnas att om värmepannan,
(Forts. på sid. 32.)
TEKNIKENS VÄRLD 2/51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
