Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Platon. Några inledande ord om hans tid, hans person och hans tankar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 21 —
sekel före Kristi födelse. Under den äldre kristna medeltiden
sjönk hans anseende; redan den senantike skalden Prudentius
(omkr. 400 e. Kr.) talar med ett visst förakt om barbati
deliramenta Platonis (den skäggige1 Platons dårskaper) -—
och det ehuru hans egen 10:de hymn endast är en poetisk
omskrivning av den platonska läran om själen. För
medeltiden var Aristoteles och icke Platon den store filosofen.
Med renässansens genombrott kom Platon på nytt till heders
och sedan dess har hans namn ånyo blivit upphöjt till namnet
över alla namn, när det blir fråga om antikens tänkare.
Och så länge det finns människor, andligen besläktade
med de “vishetens vänner“ som höllo Sokrates sällskap på
hans levnads sista dag, skall Platons gestalt aldrig blekna
bort för eftervärlden, ehuru man säkerligen icke skall
betrakta honom utan kritik.
Johan Bergman.
Det var tradition bland vissa filosofiska riktningar att låta
skägget växa, oberoende av tidens mod för övrigt. Seden att bära
helskägg var annars allmän bland männen på Sokrates’ och Platons tid.
Men på Augustus’ tid t. ex. voro männen vanligen slätrakade. 1 andra
seklet återkom seden att låta skägget växa, för att åter i mitten av tredje
seklet ånyo ge rum för det slätrakade ansiktet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
