Inledningssamtalet föres i staden Phlius, dit Phaidon, en Sokrates’ lärjunge, kommit på besök till den pythagoreiske filosofen Ekhekrates. Samtalet mellan Sokrates själv och hans lärjungar, som utgör dialogens huvudinnehåll, föres i fängelset i Athen år 399 f. Kr. Ekhekrates. Var du själv, Phaidon, tillstädes hos Sokrates den dagen, då han drack giftet i fängelset? Eller kanske du har hört därom av någon annan? Phaidon. Jag var själv närvarande, Ekhekrates. Ekhekrates. Då kan du alltså berätta vad allt han talade inför den förestående döden. Och hur gick det till när han slutade sina dagar? Jag skulle ju garna vilja hora det. Det är ingen av mina landsmän i Phlius som ofta kommer till Athen nu för tiden och icke har heller på länge någon resande därifrån kommit till oss, som varit i stånd att meddela oss några säkra uppgifter därom. Det enda man fått veta är att han drack ett gift och dog därav. Men något annat har man icke kunnat berätta. Phaidon. Ni ha då icke heller hört om rättegången, hur den försiggick? Ekhekrates. Jo, det var det någon som berattade for oss, och vi förvånade oss över att domen fallit långt forut; han dog ju tydligen en god tid efteråt. Hur var det med det, Phaidon? Phaidon. Det var en särskild händelse, som beredde honom denna frist. Dagen före domens fällande hade namligen akterbekransningen av det skepp, som athenarna avsända till Delos, just ägt rum. Ekhekrates. Vad är det för något? Phaidon. Jo, det är, enligt athenarnas tradition, det skepp, varpå Thesevs en gång förde de sju paren ynglingar 4. — Platon.