- Project Runeberg -  Två dialoger : Sokrates' sista samtal och hans död /
50

(1918) [MARC] Author: Platon Translator: Johan Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Phaidon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 50 —

och jungfrur till Kreta och lyckades rädda både deras
och sitt eget liv.1 De gåvo då, säges det, ett löfte
att, om de komme välbehållna hem, varje år avsända en
offerbeskickning till Delos. En sådan sänder man därför
alltjämt årligen ännu i vår tid till Apollon. När de nu börja
denna heliga förrättning, bjuder lagen att under hela denna
tid hålla staden obefläckad och bl. a. icke avliva någon
därtill dömd, förrän skeppet både kommit fram till Delos
och åter därifrån. Detta kan understundom taga rätt lång
tid, när det råkar bli ogynnsamma vindförhållanden.
Förrättningen anses taga sin början i det ögonblick, då Apollons
präst bekransat skeppets akterstäv. Detta hade nu
händelsevis inträffat dagen före den, då Sokrates dömdes. Detta
var orsaken, varför han fick så lång tid på sig i fängelset
mellan domen och dödsdagen.
Ekhekrates. Nå, hur var det, när han dog? Vad
var det som sades och gjordes, och vilka voro tillstädes av
mannens vänner och närstående? Eller kanske de styrande
ej tilläto dem närvara, så att han fick dö utan någon vän
i sin närhet?
Phaidon. Visst icke! Nej, det var några, ja många
till och med, som voro tillstädes.
Ekhekrates. Gör oss då den tjänsten att, så noggrannt du kan, berätta oss allt detta, om du har tid just nu!
1 På Kreta härskade, enligt hellenernas arvsägner, i historiens
morgon den mäktige Minos. (I själva verket hade Kreta långt före Grekland
haft en hög kultur och ordnade samhällsförhållanden. Vid tiden för sista
sekelskiftet väckte engelsmannen Arthur Evans utgrävning av dess
urgamla kungaborg — till sina äldsta delar härrörande från 3:e årtusendet
f. Kr. — ett oerhört intresse och befäste åsikten om Kreta som Europas
äldsta kultursäte.) Sagorna visste förtälja, att Minos låtit bygga en
konstrik bygguad, »Labyrinten», så invecklad att ingen utan särskild ledning
där kunde hitta ut. när han en gång kommit in. Där dyrkades ett
demoniskt vidunder med tjurhuvud, Minotauros, åt vilken årligen sju athenska ynglingar och sju jungfrur från samma stad måste sändas som
offertribut. Den attiske kungasonen Thesevs lyckades slutligen döda Minotauros
och befria Athen från denna nesliga skatt. Se ovan sid. 26.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 31 13:18:20 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tvadial/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free